Hällekis IF sätter vi-känsla före lag

- Vi vill inte ha några statiska lag utan vi vill ha en förening.
Det säger Sofia Thor, tränare i Hällekis IF, en förening med ett ambitiöst barn- och ungdomsarbete för att möjliggöra fotboll för alla, även i det lilla samhället.

Hällekis är ett gammalt brukssamhälle vid foten av platåberget Kinnekulle och alldeles intill Vänerns strand i Västergötland. I dag bor 750 personer på orten och räknar du in närområdet bor omkring 1.500 personer i trakten. Detta begränsade invånarantal skapade svårigheter för fotbollsföreningen Hällekis IF.

- Vi hade två seniorlag men sällan ett 11-mannalag på ungdomssidan, säger Sofia Thor, tränare och Sisu-utbildningsansvarig i klubben.

14-15-årsåldern är en avgörande ålder för de flesta idrottsföreningar. Spelartapp är nästan oundvikligt när en del slutar på grund av skolan eller konkurrens från nya intressen samtidigt som det finns de som bara vill satsa mer. Med ett vikande spelarunderlag valde Hällekis IF tidigare att hjälpa fotbollssugna ungdomar till grannklubbarna men det hade sin avigsida.

- Det är lite tråkigt att titta på sitt a-lag och inte ha så många egna produkter, säger Sofia Thor.

Så 2012 tänkte föreningen med cirka 300 medlemmar om. Istället för att hjälpa tonåringarna till grannklubbarna ville de hitta ett sätt som möjliggjorde att behålla dem ända till a-laget. Hällekis IF sökte och beviljades 20.000 kronor i stöd från Framtidens förening, en del av Idrottslyftet, till sitt utvecklingsarbete.
Pengarna användes bland annat till att ordna studiecirklar för u-ledarna och låta barn- och ungdomsfotbollsutvecklaren Conny Larsson komma till idrottsplatsen Hellehof för att träna både ungdomarna och ledarna. Dessutom bjöd föreningen in till en diskussionsträffar dit alla intresserade, medlemmar eller ej, var välkomna. Träffen blev lyckad.
- Alla ungdomsledare och styrelsen kom mangrant, säger Therese Östrand, ungdomsledaransvarig.

Tanken med mötet var att få fler att vilja engagera sig.
- Vi är en helt ideell förening. Vi har ingen vaktmästare som andra klubbar kan ha och vi klipper planerna själva. Så tanken är att varje medlem ska kunna göra en arbetsbörda istället för att 20 medlemmar gör allas arbetsbörda, säger Sofia Thor.

Därefter fortsatte utvecklingsarbetet med samtal och genom dem identifierades svagheter samtidigt som nya idéer föddes. Bland annat har föreningen försökt underlätta för barnfamiljer genom att lägga en av barn- och ungdomsträningarna på samma dag.
- Det är för att föräldrar ska slippa skjutsa barnen flera gånger i veckan, säger Sofia Thor och Therese Östrand fortsätter:

- Det blir en stor grej och det blir gemenskap. Ytterligare en fördel är att ledarna kan samarbeta mer ihop och vi kan hålla stationsövningar, tematräningar, målvaktsträningar med mera tillsammans.

Dagen har också valts med hänsyn till andra populära aktiviteter i samhället så som judo och scouterna. Föreningen har dessutom erbjudit flera träningstillfällen så att de kan välja den dag som passar bäst och därmed undvika att barnen genom träningskrock tvingas välja mellan fotboll och någon mer aktivitet.

Therese Östrand lyfter fram Azalea bollklubb i Göteborg som en förebild när det gäller barn- och ungdomsarbetet. Från dem hämtade de idén om att inte fokusera så mycket på åldersindelningar i ungdomslagen utan satsa på en vi-känsla.

I Hällekis IF:s fotbollssektion är 60 barn- och ungdomar med och ytterligare 20 barn är med i den lekbaserade fotbollsskolan.
- Det är det barnantalet vi har och därför får vi spela med stora åldersspann. Tanken är att barnen och ungdomarna ska vandra igenom lagen med åren, ingen ska behöva vara yngst eller äldst jämt. På det sättet hoppas vi skapa en trygghet till att lag inte måste splittras då några spelare väljer att sluta, säger Sofia Thor.

I januari 2014 blev föreningens nya policy klar och i den finns en särskild del för barn- och ungdomsverksamheten. I den skrivs om träningsrekommendationer, sätt att träna, hur lagen ska tänka kring matcher, vilket ansvar föräldrar har och hur ledare och spelare ska uppträda. Otrevligt språk är inte välkommet varken på eller utanför plan, domarens beslut ska respekteras och alla ska glädjas med varandra i medgång och stötta i motgång.

- I utvecklingsarbetet har själva processen, vägen fram till det skrivna dokumentet, varit det viktiga. I fortsättningen är det fortfarande processen som är den viktigaste, att vi fortsätter diskutera och håller policyn levande, säger Therese Östrand och lyfter fram föreningens vision:
"Att vara en mötesplats för alla, främja spontanfotboll och social samvaro."

>> Mer om Idrottslyftet