Fotbollens samhällsnytta

Den svenska fotbollen sysselsätter hundratusentals människor. Samhällsnyttan är enorm och nu finns de faktiska värdena uträknade: Åtta miljarder kronor om året.
– Men politikerna förstår varken de hårda eller de ­mjuka ­ekonomiska värdena, säger Björn-Anders Larsson på ­Idrottsekonomiskt Centrum.

Illustration: Team Hawaii.

Del av artikel som i sin helhet publicerades i Magasinet Fotboll #2 2014.

Elvamannaplanen fylls med ungdomar i alla åldrar. Ett nytt flicklag kliver in på gräsplanen när ett annat lämnar den efter sitt avslutade tränings­pass. Föräldrar skjutsar sina barn, parkerar bilarna, sätter sig vid klubbstugan, köper färska bullar och dricker kaffe i plastmugg. Varje träning leds av två tränare eller fler.

Det är någonstans i Sverige. Och det sker så gott som varje dag på tusentals platser.

Björn-Anders Larsson är ekonom och samhällsanalytiker på Idrottsekonomiskt Centrum. Han har räknat ut vad alla de mjuka och osynliga värdena motsvarar – omvandlat till kronor och ören.

Hans senaste rapport visar att Super­ettan-föreningen Ljungskile SK årligen skapar en samhällsnytta värd uppemot 60 miljoner kronor för hemkommunen Uddevalla.

– Fotbollen bidrar med väldigt mycket till det svenska samhället, speciellt med att ta hand om barn och ungdomar och att ge dem en betydelsefull fritid. Den ideella idrottsverksamheten i Sverige motsvarar ett mindre lands BNP om man "översätter" det till rena pengar. Och fotbollen är den enskilt största sporten, både i Sverige och i hela världen.

Utöver värdet på alla ideella arbetstimmar har Björn-Anders Larsson beräknat den faktiska ekonomin som skapas av det han kallar fotbollssektorn.

– Allt ifrån landets 3.189 fotbollsföreningar till landslagen, förbund, tv-kanaler och arenor sätter fart på fotbollen som samhällskraft. Tillsammans blir allt detta till en hel industri. Tänk bara på alla som tittar på fotbollsmatcher på tv eller dricker sportdryck i samband med match och träning, alla övernattningar, måltider som äts i samband med match, resor till och från arenorna och driften av arenorna, säger Larsson och fortsätter:

– Slår man ihop allt får man en jättesektor, något som i alla fall utomlands brukar kallas fotbollsbranschen. Det ekonomiska trycket som skapas av allt detta är enormt. Vi pratar om flera hundratals miljarder kronor över hela världen, varje år. Uträkningarna handlar om konsten att fånga socialt och kulturellt kapital, varumärkesuppbyggnad, profilvärden och värdeskapande per år.

Larsson uppskattar att sportindustrin över hela världen motsvarar värden upp till 7.000 miljarder kronor årligen. Den svenska sportindustrin är 70 miljarder kronor av det. Fotbollssektorn står för omkring åtta till tio miljarder kronor.