Damfotbollens framtid: ”Näthatet visar på intoleransen”

Ständig utveckling och framgångar. Trots detta har svensk ­damfotboll alltid mötts av motstånd och kritik. Ännu är den inte fullt accepterad.
– Det räcker att du tar del av näthatet för att se att det inte är så, säger historikern Jonny Hjelm.

Det finns en handfull tydliga utvecklingssteg genom historien, berättar forskaren och professorn Jonny Hjelm. Han har i boken "Amasoner på planen – svensk damfotboll 1965–1980" kartlagt svensk damfotbolls tidiga utveckling.

Han har dessutom skrivit om damfotboll utifrån en mängd olika perspektiv i flera forskningsrapporter och studier.
– Från 1800-talets slut fram till 1968 fick kvinnor spela mot gubblaget i byn eller så var det någon jippomatch mellan två kvinnliga lag i en sommarmatch. Men därefter startades riktiga sanktionerade distriktsserier runtom i landet mellan 1968 och 1971. Svenska Fotbollförbundet beslutade sig för att inkludera damfotbollen i sin organisation. Då började man också träna mer systematiskt i egna flicklag och inte bara enstaka tjejer i pojklag.

Framväxten av seriespel följde runtom i landet, liksom den första Damallsvenskan (1988) och internationellt erkännande i form av ett VM för damer (1991) och OS-status (1996).
År 1980 – 24 år efter pojkarna – arrangerades det första elitlägret för flickor i Sverige.
På svensk elitnivå hade Umeå IK:s Europaframgångar för 15 år sedan stor betydelse.
– UIK värvade spelare och började betala lön till majoriteten av dem så att de kunde spela på heltid utan jobb vid sidan av. Värvningen av Marta var ett annat steg.

I ett bredare perspektiv började klubbarna då arbeta med sponsring och marknadsföring mer professionellt. Men trots detta har kritiken alltid följt med. I början handlade den om att kvinnor ens skulle få spela fotboll.
– När kvinnorna intog fotbollsplanen, samhällets stolthet, i slutet av 60-talet var det en brytpunkt. Kvinnor fick samtidigt bli poliser, präster, piloter och officerare. Idrotten blev då också en arena för "kvinnor kan-kampen". Alla byar skulle ha ett damfotbollslag.

Jonny Hjelm får ständigt frågan om damfotboll har blivit fullt accepterad. Hans svar är oförändrat.
– Det har man sagt länge, att "nu är den accepterad"... 1984 vid EM-guldet, 1988 när Damallsvenskan startades, 1991 vid första VM:et. Men det räcker att du tar del av näthatet för att se att det inte är så ännu. Det är bara en som har klarat sig från kritik och det är Marta. Och det är för att hon kan göra mycket mer med en boll än de flesta män klarar av.