Föreningstips kring flyktingar och ensamkommande barn

Många föreningar gör ett stort och omfattande arbete med flyktingar som kommer till Sverige, något som även bidrar till att verksamheter kan leva vidare. Vi har efter samtal med några av våra föreningar tagit fram tips hur man kan hjälpa folk som kommer hit och in i verksamheten.

Fotboll är världens största idrott och människor kommer någon gång under sin uppväxt i kontakt med vår sport. Den är förhållandevis billig att utöva, reglerna är desamma världen över, och alla kan vara med.

Med fotbollen kan vi göra skillnad i vardagen för de som kommer till Sverige som flyktingar, från krig till fred. Från i vissa fall diktaturer till demokrati. I vårt land ser mottagandet olika ut beroende på var man befinner sig, olika boendemiljöer och avstånd.

Våra medlemsföreningar gör ett fantastiskt arbete i vardagen, och det förekommer många erbjudanden till de flyktingar som redan är här. Och på många håll förbereds för att ta emot fler och erbjuda dem som är på väg en delaktighet i vår fotboll.

Här nedan har vi samlat ett antal tips och fakta som kan vara bra att ha till hands för våra föreningar och dess ledare i det arbetet. Vi har samlat information från ett antal föreningar som redan gör ett fantastiskt arbete med flyktingar och dokumentet gör inte anspråk på annat än att ge enkla råd.

Hur ska föreningarna orka med, det är redan ganska kämpigt för det ideella ledarskapet?

Det finns ett enkelt svar: varför inte? Din förening bör uttala vad man anser ska gälla och att det i så fall bör gälla alla föreningens lag, det att alla är välkomna oavsett födelseland eller religiös tillhörighet.

Hur får man kontakt?

Prata med din kommun, fråga var asylboenden finns, när personer väntas anlända. Uppsök sedan och informera om er verksamhet och att de är välkomna att delta. Sätt upp lappar på boenden, uppsök SFI:s undervisningslokaler, om det finns en asylhälsa. Berätta för lokal media vad ni har för avsikt att erbjuda flyktingarna och var ni finns. Personalen som arbetar med flyktingar är väldigt tacksamma att fotbollen kan erbjuda delaktighet och fritidssysselsättning. Asylhälsan vet också hur de anlända mår, såväl fysiskt som psykiskt, och att vi där kan utgöra en skillnad.

Hur får man fram kläder, fotbollsskor och utrustning?

Det finns olika vägar: be föreningens medlemmar, spelare och ledare, att skänka det de kan avstå. Sök upp Eriks-hjälpen, Rädda Barnen, Röda Korset, ABF och andra frivilligorganisationer och fråga om de kan bidra. I ett fall har en förening via ett försäkringsbolag fått 40 par skor efter ett inbrott och där har man tillämpat "bowlingprincipen", dvs man lånar ut skor som lämnas tillbaka efter utförd aktivitet. Det går även att uppmana andra medmänniskor via t.ex de lokala mediestationerna. Folk är villiga att bidra.

Hur löser man medlemsavgift och försäkring?

Från fall till fall. En förening hade en krona som symbolisk medlemsavgift, någon annan tio kronor. Alla spelare kan registreras i föreningens lagförsäkring och då är man automatiskt registrerad och försäkrad.

Gäller det alla asylsökande?

En del ledare menar att det inte går att registrera asylsökande som inte har personnummer. Men det kan faktiskt vara enklare att registrera en asylsökande än att göra en vanlig spelarövergång mellan två klubbar. Registreringen är gratis och det enda som behövs är en kopia av den asylsökandes LMA-kort, och om inte spelaren spelat de senaste 30 månaderna. Föreningen kan frivilligt registrera spelare från 12 år, men den obligatoriska registreringen sker från 15 år.

Får man lokalt aktivitetsstöd även för flyktingar?

Ja, här gäller samma principer som för alla andra deltagande i match eller träning.

Finns bidrag att söka för verksamheten?

Fråga ditt lokala distrikts-och idrottsförbund där Idrottslyfts-möjligheter hanteras. Ta kontakt med Allmänna Arvsfonden och eventuella lokala möjligheter som kan finnas. Sök även via internet.

Hur bör man genomföra träningen?

Det måste avgöras från fall till fall och hur många spelare det handlar om. Viss erfarenhet säger att ta det försiktigt med avancerade övningar, utan låta det mera handla mer om glädje, gemenskap och att de medverkande ska få röra på sig.

Vilket språk ska man prata?

Det anses inte vara något problem alls. Svenska och skolengelska fungerar, och fotbollen har ju liksom sitt eget gemensamma språk.

Hur ska de ta sig till och från träningar?

Det kan vara ett problem framförallt på landsbygden och kan bli lite besvärligt såväl i en uppstartsfas och därefter om det blir seriespel för personerna. I vissa fall står boendet för transporten, lämnar av de medverkande och hämtar dem. Tidigare erhöll flyktingarna busskort, men det verkar som om det numera hanteras olika i olika delar av landet. Här rekommenderar vi att ni pratar med boendet, kommunen och hör er för. Många föreningar gör en stor, stor insats just i transportfrågan.

Hur bemöts spelare och lag på landsbygden där flyktingar ingår?

Generellt sett mycket väl, men visst finns det ibland ett språkbruk ovärdigt ett land som Sverige. Vi måste stå för att "alla är olika – olika är bra". Vi måste motarbeta alla form av kränkning. Våra ledare anser att det är oerhört tacksamt att träna lag och spelare som kommer från hela världen. Tiden och omtanken som vi lägger ned betyder så oerhört mycket för de här människorna som älskar fotboll. Det ger också tillbaka energi och väger upp alla timmar som ledare lägger ned anser flertalet.

Det sker ju ibland snabba förflyttningar av asylsökande av olika skäl, är det svårt att planera?

Ibland kan det vara svårt att skapa förutsättningar så att de deltar regelbundet i verksamheten. Vi måste planera rätt för dem för att undvika rädsla för den här nya miljön. Många har tidigare inte spelat fotboll i organiserad form.

Några föreningar har funderat på att skapa en förberedande klass ("skojboll") i 12-16 årsåldern, blandat, och därifrån ta in spelare i ett seriesystem. För att prova på- spela i lag för att se hur man beter sig.

Orkar fotbollsledaren med över tid?

Svensk fotboll är stark och vill bidra. Som världen och Sverige ser ut har vi ett gemensamt ansvar oavsett var människorna kommer ifrån. Vi kan göra skillnad och fotbollen är vår käraste sak. Det är klart att vi ställer upp så gott vi kan.

Några exempel: