Guldbollen 2001

Bara fem spelare hade lyckats vinna Guldbollen två gånger. Nu är de sex: Bosse Larsson, Ralf Edström, Ronnie Hellström, Glenn Hysén, Tomas Brolin - och Patrik Andersson.

Patrik, som fick utmärkelsen första gången 1995, vann Guldbollen samma år som Henrik Larsson blev Europas skyttekung, vann den skotska dubbeln och öste in mål i VM-kvalet.
- Säsongen 1995 kan inte mäta sig med allt jag har upplevt i år. Nu hatr jag två tunga titlar, ett lyckat VM-kval och ett fantastiskt klubbyte, berättade han timmarna före guldbollenutdelningen.

Så låt oss ta det i kronologisk ordning. Titlarna först.
Den 19 maj: Det var den sista speldagen i Bundesliga, och Bayern München höll på att söla bort ett givet ligaguld. De ledde serien med tre poäng och behövde bara ta poäng borta mot Hamburg för att bli tyska mästare. Och så gick det så illa. Schalke 04 vände 2-3 till seger (4-3) mot bottenlaget Unterhaching, och i den sista minuten av Beyerns match så gjorde bosniern Sergej Barbarez 1-0 till Hamburg. Allt var kört. Trodde alla. Det var då, i 94:e matchminuten, som Bayern fick en indirekt frispark i Hamburgs straffområde. Det var då som Stefan Effenberg pekade på en svensk. Det var då som Patrik Andersson klev fram - och sköt.
- Allt bara brast. Det var obeskrivligt, jag kna inte förklara hur det kändes, sa Patrik efteråt.

Den 23 maj: Fyra dagar efter guldskottet i Hamburg kom nästa titel, den största en europeisk fotbollsspelare kan vinna på klubbnivå. Champions Legaue. Inför 80 000 åskådare på San Siro i Milano utspelades en historisk rysare. 1-1 efter full tid, 1-1 efter förlängning - och till slut fic straffar avgöra. Patrik, som varit felfri under matchen, fick slå Bayerns fjärde. Han missade.
- Mycket olyckligt. Det var en dålig straff. Det kändes tungt.
;em Patrik och Bayern blir räddade av en tiger från Karlsruhe. Oliver Kahn räddar Carbonis straff, Pellegrino missar - och Bayern München är europamästare.
Det största jag varit med om, säger Patrik Andersson.
- När jag sätter klubbnålen på kavajen är det ju jättefräckt, säger han.
Klart det är. Barca, klubben som är "mes que un club" (mer än en klubb) är en av de finaste, kanske den finaste, i fotbollsvärlden. Och Patrik Andersson är dess nye försvarsherre.

Den 5 september: Ali Sami Yen-stadion i Istanbul kokar. Turkiet-Sverige, en avgörande match i VM-kvalet på arenan där Turkiet aldrig förlorat. Det ska de göra i kväll. Sverige behöver ta poäng för att behålla greppet om gruppen, de behöver seger för att bli klara för VM. Och Sverige spelar bra. Daniel Andersson, Patriks lillebror som fått chansen från start, är fantastisk som mittfältsmotor - och Patrik håller tätt bakåt. Sedan hugger Hakan Sukur. På en blixtsnabb konring avslutar han med en perfekt nick, som lämnar Magnus Hedman chanslös. 1-0 till turkarna, och natten ser allt mörkare ut. - Man såg det redan från mittplan, att det skulle bli mål. Det var oerhört bittert, vi hade spelat väldigt disciplinerat, säger Patrik.
Men i slutminuterna förändras allt. Först kvitterar Henke Larsson, i 88:e minuten, och sedan - på övertid - möter inhopparen Andreas Andersson ett Henke-inlägg med pannan. 2-1 till Sverige. Sverige till VM. Festen blev lång och lycklig på svenskhotellet den natten. Lagkaptenen Patrik Andersson satt på en bardisk och blickade ut över sitt lag.
- Vad ska man säga? Det här är fantastiskt, ett lag med oerhört stark moral, sa han.

Två månader senare kliver han upp på scenen på Cirkus, med Guldbollen i sina händer. Segerns sötma, igen. Patrik Andersson har vant sig vid smaken nu.