Frågor och svar om fotbollens säkerhetsarbete

Vad har Fotbollförbundet och klubbarna gjort för att förhindra våldet på arenorna?
- Vi har jobbat intensivt med frågan sedan slutet av 1980-talet i alla våra organ från Förbundsstyrelsen och ned i organisationen. Svensk Elitfotboll, föreningarna och våra elitevenemangsansvariga på kansliet har tillsammans gjort ett stort jobb. De har jobbat tätt tillsammans med våra elitklubbar när det gäller våra arrangemang och säkerheten på våra arenor.
Vi har satsat stora resurser på att utbilda föreningarna, dess publikvärdar, delegater och vakter. Arrangemangsarbetet har varit en bidragande orsak till att fotbollens publiksiffror stigit de sista åren. SvFF:s evenemangsmanual kräver att föreningarna har en ansvarig för säkerhet, dessutom ska det finnas en i styrelsen utsedd person för säkerheten. Säkerhetsfrågorna ska finnas som en stående punkt på styrelsernas dagordning.

Vad tror ni att bråken beror på?
- Polisen, klubbarnas och förbundets åsikt är att det kommit in yngre nya element i klackarna - kanske påverkade av en allmänt tuffare attityd i samhället och av kriminella subkulturer - som är våldsammare än tidigare generationers supportrar.

Men har man inte kunnat förutse det?
- Vi har märkt av trenden, och följt den noga. Men vid de två aktuella händelserna har förbundets, klubbarnas och polisens arbete inte räckt till för att förebygga läktarbråken.

Varför händer detta nu?
- Tidigare har det förekommit bråk på väg till och från arenan, och på platser och tidpunkter som inte har någon koppling till arenan. De två händelser som inträffade 2004 (cupmatchen Norrköping-Djurgården och derbyt Hammarby-AIK) var första gången på flera år det har bråkats inne på arenorna. Och nu hände tyvärr detta.
Om det verkligen bara är en mindre grupp som ligger bakom våldet är det väl lätt att stoppa dom?
- Det är svårt att stoppa framfarten hos kriminella gäng, oavsett om de samlas runt ett "intresse" för fotboll, extrema ideologier eller droger. Gängbildning och organiserad kriminalitet är ett samhällsproblem. Fotbollsrörelsen måste arbeta förebyggande med supportrarna och med säkerheten runt våra arrangemang - men vi kan inte ensamma lösa en typ av problem som såväl polis som andra myndigheter har lika svårt att hantera.

Vad gör förbundet nu då?
- Frågan kommer att prioriteras, och handläggs av klubbarma, elitevenemangsgruppen och förbundet. Vi har tyvärr åldersstigna arenor, som inte är så lätta att skapa total säkerhet omkring.
Vissa kritiker anser att fotbollen bara stoppar huvudet i sanden?
- Vi försöker här svara på vad vi gör och har gjort i säkerhetsfrågan under de senaste 15 åren. Vi blundar absolut inte för problemen. Med hårt och långsiktigt arbete har vi åstadkommit mycket för att fotbollen är och ska kunna förbli en folkfest. De goda krafterna ska segra, även om några vill förstöra inne på arenorna så ska vi se till gemensamt att vi får ordning på det här. Utan bra och säkra arrangemang hade inte så många gått på fotboll - det ska vi fortsätta arbeta för.

Förbund och klubbar kräver hjälp av samhället - är det verkligen rätt?
- Ja, tyvärr, eftersom det är kriminella inslag i klackarna. All kriminalitet ska rättsväsendet i första hand bekämpa, oavsett om det sker vid ett idrottsarrangemang eller på annan offentlig plats. Dessutom måste vi ha hjälp av lagstiftningen. Vi måste på nytt diskutera med regeringens företrädare. Tillträdesförbudet från sommaren 2005 räcker inte.
Ska inte fotbollen betala för polishjälpen?
- En allsvensk match innebär att 100-150 personer, de flesta ideellt, hjälper till med arrangemanget och säkerheten på arenan. Vi vill inte ha polis på arenan. Vid allvarliga bråk eller händelser behöver dock vi polishjälp, precis som man får i samhället i övrigt. Tack och lov har det inte varit så ofta, trots att publiken på våra arenor överstiger 2 miljoner besökare på en säsong. Vi har ett nära och givande samarbete med polisen idag och är fullt nöjda med det arbete de gör. Detta nära samarbete är en starkt bidragande orsak till att säkerhetsnivån på arenorna ökat under många år.

Vad gör klubbarna för att motverka detta?
-AIK. Djurgården och Hammarby har sedan början på året skapat en grupp som de kallar "Fotbollsallians" med Fryshuset där spelare besöker högstadieelever och försöker påverka till en positiv supporerkultur. Det görs massor av arbete för att förhindra dessa problemi våra klubbar. I samarbete med de riktiga supportrarna, med polis och många andra.

FAKTA/ Visste du:
att det har utbildats över 1.000 ideellt arbetande publikvärdar de senaste tre åren i svensk fotboll, i våra samtliga elitföreningar,
att SvFF satsat över 3.000.000 kronor på att bekosta föreningarnas utbildning i säkerhetsfrågor. Därtill har föreningarna tillskjutit stora egna belopp för samma ändamål,
att vi varje år genomför speciella konferenser/utbildningar för föreningar och supporterpoliser som enbart handlar om säkerhetsfrågor,
att när elitlicensen infördes 2001 var ett av kraven kameraövervakningsssystem på samtliga allsvenska arenor, som ska vara ett verktyg för att identifiera eventuella ordningsstörare. Detta har inneburit en investering i utrustning på uppskattningsvis 20 miljoner kronor,
att varje förening är ålagd att ha en säkerhetsansvarig person, samt en ansvarig i styrelsen och att varje styrelsemöte tar upp säkerhetsfrågor på dagordningen,
att inom SvFF-kansliet arbetar två personer med elitevenemangsutvecklingen på heltid,
att det årligen genomförs arenabesiktningar av samtliga elitfotbollsarenor (Allsvenskan samt Superettan, Damallsvenskan), där säkerhetsarrangemang och faciliteter är punkter som bedöms och godkänns. För att arenan ska bli godkänd krävs att man uppfyller samtliga kriterier. Vid besiktning deltar polis, brandmyndighet samt föreningen som spelar på arenan,
att sedan 1999 har SvFF tillsammans med SEF och föreningarna tagit fram en elitfotbollsmanual med riktlinjer för hur alla delar i ett arrangemang ska genomföras,
att sedan 1999 har SvFF utsett matchdelegater som en resurs för föreningarna i genomförandet av evenemanget. Även delegaten har manualen som arbetsverktyg,
att varje elitmatch klassificeras enligt tre planeringsprogram. Respektive planeringsprogram styr hur förberedelserna inför matcherna skall ske säkerhetsmässigt,
att SvFF har varit en av de drivande i att få till en ny lagstiftning, arbetet har pågått sedan 1990-talet. Trots avsaknad av lagstiftning avstänger elitföreningarna icke önskvärda supportrar till matcherna,
att SvFF tillsammans med SEF och föreningarna tagit fram en utbildningsvideo med syfte att göra säkerhetsarbetet känt, externt och internt,
att vi genom statistik, med utgångspunkt av matchdelegatens matchrapport, kontinuerligt följer utvecklingen (ex.vis ordningsstörningar, pyroteknik, kastade föremål) för att kunna vidta åtgärder,
att vi kontinuerligt ändrat våra Tävlingsbesämmelser, vartefter nya hot och säkerhetskrävande incidenter tillkommit.