2 juli 2014

Fotboll på barnens villkor i Skånes FF

- Mest av allt vill vi ju att många barn ska hålla på med fotboll, och att de – när de blir vuxna – minns sin barndoms fotboll som något positivt. Då var det viktiga kanske inte hur många matcher man vann, utan att man var en del av den fina gemenskap fotbollen kan vara, säger Allan Lundbladh, föreningsutvecklare på Skånes Fotbollförbund.

Lundbladh är tillsammans med Magnus Palmén – även han på Skånes Fotbollförbund – och Michel Devillaz på BRIS (Barnens rätt i samhället) upphovsmän till "Ledarutbildning Barnfotboll", en två-kvällars-kurs som i sommar fyller två år. Förbundet har sedan en tid satsat extra på barnfotboll, och Utbildningskommittén gav Lundbladh och Palmén i uppgift att utforma en utbildning.

- Syftet med utbildningen är att få ledarna ute i fotbolls-Skåne att sätta barnens behov i fokus. Barn vill bli sedda, de vill få bekräftelse. Ofta är det väl så att om Lisa sätter en kanon i "kryllan" så får hon beröm för sitt skott, men alla de barn som inte gör en massa snygga mål behöver också bli sedda. Det kan ibland räcka med en klapp på axeln på träningen och att man frågar hur barnet mår. Tyvärr tränger vuxenvärlden ibland in i barnfotbollen – vi lever i ett samhälle som är väldigt resultatinriktat. Jag tycker att det är synd. Barnfotboll ska vara på barnens villkor, säger Allan Lundbladh.

Barnfotboll på barnens villkor – hur svårt kan det vara?
Ja, inte är det helt lätt, eftersom vuxna är inblandade. Vuxna i form av ledare som "toppar" laget i slutet av jämna matcher och låter de barn som inte kommit lika långt i fotbollsutvecklingen sitta på bänken. Vuxna i form av föräldrar som vid sidan av planen högljutt deklarerar att domaren är en idiot eller något ännu värre. Vuxna som omedvetet tänker fotboll i vuxnas termer – där segern och vägen till ära är allt – trots att individerna som står framför dem är en meter långa och tänker på den gröna gräsbeklädda rektangeln som en stor lekplats.

Magnus Palmén, som är den av de tre "uppfinnarna" som flitigast leder utbildningen ute hos klubbarna, säger om utbildningen att den är en del av en vision om att göra skånsk barnfotboll till världens bästa barnverksamhet.
- Vi vill att barnen ska längta till nästa träning, få en god gemenskap och en god social fostran och så klart att de blir duktiga fotbollsspelare. För två år sedan insåg vi att vi ville göra mer än att rycka ut akut när saker går fel i klubbarna, vi ville jobba mer förebyggande, och allt handlar om utbildning. Om vi inte visar hur vi tycker att barnfotboll ska vara kan vi inte begära att fotbollsklubbarna ska veta det, säger Magnus Palmén.

"Ledarutbildning Barnfotboll" ges i regi av Skånes Fotbollförbund men är en del av Riksidrottsförbundets (RF) satsning "Idrottslyftet". Utbildningen är därmed helt subventionerad och alla klubbar som ansöker om att få genomföra utbildningen får göra detta utan kostnad.
Hittills har 27 klubbar genomfört utbildningen och sammanlagt uppskattningsvis 500 ledare.

Upplägget är två kvällar á tre timmar ute hos den aktuella klubben. Utbildningen är både teoretisk och praktisk och på den andra kvällen implementerar man teorin och olika övningar på klubbens egna barnfotbollsspelare.
- Vi vill ge föreningarna träningstips. Åker man ut till en klubb med träning för barn kan man fortfarande se skottövningar där ett barn skjuter och de andra står bakom i långa rader. Det ska vara full aktivitet – barnen har inte kommit till fotbollsträningen för att stå i kö. De har ett naturligt rörelsebehov, menar Magnus Palmén.

Utbildningen bygger på egen reflektion och på diskussion med de andra kursdeltagarna. Föreningsledarna får övningstips och tankematerial att sedan fundera vidare på i egna klubben. De ledare som redan är på rätt väg styrks i sitt ledarskap, och de som kanske tänker för "vuxet" får sig en tankeställare.
- Vuxenfotboll finns inte i barnens värld. Träningen ska inte vara resultatinriktad, den ska vara lekfull och varierad. Det får inte vara för många och för svåra anvisningar – då tröttnar barnen – och det ska finnas en stor grad av lyckande, att barnen klarar av övningen, säger Magnus Palmén.

När man på Skånes Fotbollförbund satte sig ner för att sätta ihop "Ledarutbildning Barnfotboll" tittade man på vad som redan fanns i utbildningsväg och på vad som fanns på forskningsområdet barn i idrott. Eftersom utbildningen bara är sex timmar lång var man tvungna att hitta det som man tyckte var absolut viktigast att förmedla till föreningarna.
- Vi tycker att vi kan fotboll på förbundet, men det finns andra som är experter på barn. Det var därför vi tog kontakt med BRIS, säger Magnus Palmén.

Michel Devillaz jobbar på BRIS och har många års erfarenhet av samtal med barn som av olika anledningar mår dåligt, och även om de allra flesta barn uttrycker sig positivt när man frågar dem om deras idrottande (96 procent enligt organisationen Friends undersökning från förra sommaren gällande barn i åldern 9-15 år), finns det de som mår dåligt på grund av samma idrott.
- Det kan handla om mobbning, dels från andra barn, men det är inte heller helt ovanligt att det förekommer mobbande ledare. "Toppning" av lag är ett annat problem eftersom barn mår dåligt då de inte får vara med. Fotbollen, eller vilken idrott det nu handlar om, ska vara en frizon för barnet där det kan slippa andra problem som kanske finns i livet. Initiativet från Skånes Fotbollförbund är otroligt glädjande, det är svårt att ana vilken stor roll en idrottsledare kan spela i ett barns liv, säger Michel Devillaz.

En ledare i en idrottsklubb kan i bästa fall bli en förebild för barnet som under en och en halv timme ett par gånger i veckan får chansen att fostra en individ – när föräldrar och andra kanske misslyckats.
- Barnet kan komma från problematiska hemförhållanden och föra en helt anonym tillvaro i skolan. Då får vi en och en halv timme på oss att skapa en frizon för det barnet, där vi ser det och bekräftar det. Alla ledare i idrotts-Sverige har en otrolig chans att göra skillnad, säger Allan Lundbladh.

När fokus läggs på vad som måste göras för att Sverige ska få fram en ny Zlatan Ibrahimovic är det kanske värt att tänka på fotbollens och idrottens funktioner som plattform för fostran av barn till goda människor. Som inte tvunget måste vinna allting. Michel Devillaz på BRIS utvecklar:
- Men vad är en vinnare? Egentligen? Visst är det roligt att vinna och det måste barn också få göra, men i ett samhälle där mycket handlar om prestationer och där allting mäts kan det bli tufft för ett barn, och då behöver barnen vårt stöd. För du kan inte vinna alla matcher.

Den 27:e klubben att genomföra "Ledarutbildning Barnfotboll" är Lilla Torg FF.
Mariedals IP, vid foten av Kronprinsen i Malmö, är generöst belyst av försommarsol och Magnus Palmén håller i andra utbildningskvällens praktikdel. Till sin hjälp har han Lilla Torgs tioåringar. Han visar och ger tips på övningar som innebär en lagom utmaning med stor grad av lyckande för åldersklassen i fråga, samt hur man får barn att lyssna, samtidigt som de är aktiva. "Alla som hör mig räcker upp en hand!", säger han, och den som inte lyssnat blir lätt identifierad av kamrater och snabbt uppmanad att skicka fingertopparna mot himlen.

Olika varianter av spelövningar demonstreras och de dussinet Lilla Torg-ledare som deltar på utbildningen uppmanas att diskutera och reflektera över för- och nackdelar med de olika varianterna. Under hela passet vinnlägger sig Palmén om att berömma och klappa om så många barn som möjligt. Att barn vill bli sedda och bekräftade framstår som en underdrift; när Magnus Palmén ber barnen avsluta en övning med att göra ett "lagfoto" framför ledarna kastar sig samtliga hängivet i en hjärtlig hög, och så fort det viftas med en kamera i närheten blir vart barn till en liten skådespelare.

Marika Lundqvist och Kristina Fredlund deltar i utbildningen. De är ledare för Lilla Torgs nystartade flicklag för 5-7 år.
- Jag och Marika är ganska nya på det här och det är skönt att få så här många tips på övningar och hur man gör för att undvika stillastående barn. Vi vill ju att barnen ska tycka att fotboll är roligt och att så många som möjligt fortsätter. Alla lag, men särskilt flicklag har ju problem med att barnen slutar, säger Kristina Fredlund och får medhåll av Marika Lundqvist.
- Jag gillade tipsen för hur man håller fokus i en grupp med små barn. Det där med att de får räcka upp handen för att visa att de hör, och att vi ledare ska försöka hålla anvisningarna korta, för att barnen inte ska tröttna.

Magnus Palmén avslutar träningspasset med en övning där hela laget ställer sig på ett led hållandes varandra i händerna. Alla ska nu lyckas driva var sin boll en viss sträcka. Tappar någon bollen börjar man om. Lilla Torgs tioåringar lyckas på första försöket och hela saken tar bara sex sekunder. Palmén deklarerar att det utan tvekan rör sig om ett världsrekord.
När ledargruppen fått röra sig in mot klubbhuset för teoripasset förklarar Magnus Palmén att det är bra att avsluta träningen med en övning där barnen får känna att de lyckas och där de får vinna tillsammans. Huruvida det verkligen handlade om ett världsrekord eller inte blir förstås svårt att utröna, men de sex sekunderna var i alla fall snabbast av alla de 27 klubbar som försökt.

Undervisningen fortsätter och mycket tid viks åt diskussioner och egna reflektioner. Utbildningen ger en del snabba svar och handfasta tips för omedelbar applikation, men till större delen ska de sex timmarna fungera som incitament till vidare funderingar hos klubbarna.
- Det är så vi hoppas att det ska fungera, att ledarna ska fortsätta att utveckla idéerna på hemmaplan. De som under utbildningen känner att "Ja, men det här gör jag redan" blir stärkta som ledare och ytterligare övertygade om att de är på rätt väg, de andra kan få en knuff i rätt riktning. Utifrån BRIS perspektiv hoppas jag innerligt att samarbetet med Fotbollförbundet fortsätter, säger Michel Devillaz.

Men hur har då de här incitamenten eller tankefröna, som ledarna fått under utbildningen, grott, egentligen? För att få veta det måste man prata med en klubb som redan genomgått utbildningen och som fått en tid till reflektion och implementering av idéerna i den egna klubben.

Ödåkra IF genomförde "Ledarutbildning Barnfotboll" i april i år. Catarina Dietrich hade sett information om utbildningen på internet och tyckte att den belyste intressanta frågor.
- Just barnperspektivet och att fotbollen ska vara på barns villkor. När vuxna står där och bestämmer på träningen finns det risk att leken försvinner. Det är ganska självklara saker egentligen och det finns en himla massa bra tränare där ute, men alla behöver få höra de där sakerna ibland, säger Catarina Dietrich, som själv är tränare i Ödåkra IF:s PF-06-lag.

Att utbildningen bekostas via "Idrottslyftet" är naturligtvis en omständighet som inte försvårar beslutet för klubbarna att genomföra den.
- Det är jättebra. Kursen finns ju även som centralutbildning som enskilda ledare kan gå, men då kostar det pengar och att man i det här fallet kan gå utbildningen på "hemmaplan" i den egna klubbvillan sparar tid. Själva utbildningen var otroligt bra, och där var definitivt ledare som fick sig en tankeställare, menar Catarina Dietrich.

Som vadå?
- Jo, men, som det här med att toppa lag till exempel. Det har väl mer eller mindre alla ledare gjort någon gång, och det var flera som erkände det under utbildningen. Jag tror att man riskerar fotbollsframtiden – inte bara för de barn som ständigt blir bänkade – utan även för de barn som anses bäst och som får spela mest när det toppas. De slutar för att kraven på dem blir för höga, fotboll blir inte längre något lustfyllt, säger Catarina Dietrich.

Märker du av någon förändring i Ödåkra IF efter utbildningen?
- Absolut! Den extrema toppningen har definitivt försvunnit. För egen del tror jag att jag blivit lite tystare under matcher, jag coachar lite mindre. Barnen har kul där ute, jag behöver inte alltid blanda mig i då.

Den enda kritik som egentligen lyfts mot "Ledarutbildning Barnfotboll", och som Catarina Dietrich själv håller med om, är att de sex timmarna i tidsrymd är för knappa för att till fullo behandla de viktiga frågorna.
- Jag hoppas på en fortsättning i någon form. Den här utbildningen riktar sig till ledare för barn upp till tolv år, men jag efterlyser något för perioden efter tolv år. Då slutar många spela fotboll. Hur får vi de ungdomarna att stanna kvar? Jag ser "Ledarutbildning Barnfotboll" som en jättebra fortsättning på "Avspark", som ju är en basutbildning för nya tränare, men det får gärna komma ännu en fortsättning, säger Catarina Dietrich.

På Skånes Fotbollförbund slipar man ständigt på detaljerna på utbildningen, och man utesluter inte heller att det kommer en slags fortsättning. Det man med säkerhet vet är att "Ledarutbildning Barnfotboll" efter två år är långt ifrån sitt sista kapitel. Allan Lundbladh utvecklar:
- Den har definitivt kommit för att stanna. Och jag hoppas att något av de andra 23 distrikten i Sverige hakar på Skåne och kör en liknande utbildning. Alla 24 distrikten jobbar i ett prestigelöst samarbete och vi har det gemensamt att vi alla vill barnens bästa. Att de alla ska få spela fotboll på sina egna villkor.

>> Mer om Idrottslyftet

• 2015-08-26 Enkät 2015: "Viktigt att så många föreningar som möjligt deltar"
• 2014-11-13 Framtidens ledare i fokus för Stockholms FF
• 2014-10-07 Vimmerby IF: Idrottslyftet stöttar fotboll för alla
• 2014-09-17 Spelarutbildningsplan röd tråd i Kisa BK