Från FIFA-kongress i Zürich till distriktsårsmöte i Skövde – kontrastrika dagar!

Jag brukar då och då säga att det här fantastiska ledaruppdraget innehåller väldigt många kontraster, men frågan är om inte fredag och lördag var det mest konstrastrika hittills. Fredagens FIFA-kongress med samtal med bordsgrannar från Schweiz, Syrien och Tonga byttes på några timmar mot samtal med föreningsledare från Skepplanda, Torsö och Hudene. Borta är bra, men hemma i den svenska föreningsmyllan är alltid bäst.

Bäst var också denna FIFA-kongress av de jag hittills har bevistat sedan 2012. Äntligen riktiga och viktiga beslut om reformer samt äntligen beslut om ny FIFA-president. Nu finns fundamenten på plats, men det är bara genom hårt arbete, resultat och en förändrad kultur som FIFA:s rykte kommer att förbättras. Det arbetet börjar nu och vi och övriga fotbollsvärlden har mycket stora förhoppningar och förväntningar.

Onsdagskvällen och torsdagen var spekulationernas tid och många frågor väcktes. Hur ska det gå? Kommer Asien och Afrika helhjärtat att ställa upp bakom Shaikh Salman? Håller Europa ihop bakom Infantino? Kommer Sexwale att dra sig tillbaka och i så fall när? Hur många röster får Prins Ali och Champagne i första omgången och vad händer med dessa röster i kommande omgångar? Vad händer med UEFA om Infantino blir vald respektive inte blir vald? Många frågor, många spekulationer men svaren fick vänta till fredagseftermiddagen.

Lite i skymundan av presidentvalet har frågan om FIFA-reformerna hamnat. Trots att detta beslut var lika viktigt som presidentvalet, enligt min mening. Francois Carrard har som oberoende ordförande lett reformarbetet och han har erfarenhet. Han ledde den reningsprocess och det förändringsarbete som lett till att den Olympiska rörelsens skamfilade rykte blivit helt annorlunda idag. Det gör oss inom fotbollen förhoppningsfulla om att det ska gå att ändra FIFA:s rykte på motsvarande sätt. Tre nyckelord och de handlar om "Leadership, Governance and Participation". En nödvändig kulturförändring måste ske och mer konkret handlar det om tydlig arbetsfördelning mellan beslutsfattare och verkställare, öppenhet när det gäller ekonomiska transaktioner såväl in- som utbetalningar, begränsad mandattid för ledande befattningar och fler kvinnor i ledande beslutande organ. Detta är en startpunkt att bygga ifrån, men absolut inte en slutpunkt. Jobbet börjar nu och vi ska hålla tummen i ögat på den nya FIFA Council som ersätter Exekutivkommittén under våren. Nästa ordinarie kongress är i maj och vi förväntar oss redan då resultat och redovisning över statusen i förändringsarbetet. Rivstart anbefalls!

Valet blev sedan spännande! Överraskande nog fick Infantino fler röster än Salman redan i första omgången. Infantino 88 röster, Salman 85, Ali 27 och Champagne 7 röster. Sexwale meddelade inför omröstningen att han drar sig tillbaka. Och några av frågorna fick härmed sina första svar. Afrika och Asien var inte enade och jag trodde inte att Ali och Champagne skulle få så många röster tillsammans. Drygt två timmar sedan första rösten avlagts redovisades resultatet. Ingen kandidat hade fått 2/3 av rösterna och det blir därmed minst en omgång till…

Jag ringde då till Gerhard Sager i Västergötlands FF och sa att det går nog inte att vara i Skövde lördag morgon. Flygbiljetten bokades om till lördag morgon.

Nästa valomgång påbörjades och ingen av kandidaterna meddelade att de avböjer att kandidera. Trodde nog att Champagne med bara sju röster skulle ge sig, men icke.

Många samtal, resonemang och spekulationer pågick under omröstningen och vi som stod bakom Infantino kände att detta kommer att gå vägen, till slut. Jag trodde nog att det skulle krävas minst en valomgång till, men när resultatet tillkännagavs så hade Infantino fått mer än de ytterligare 16 röster som krävdes för enkel majoritet, dvs 104 röster. Det var bara 207 av 209 länder som var röstberättigade och i andra omgången gäller enkel majoritet till skillnad från den första.

Ali gick från 27 röster till 4 i andra omgången, Salman från 85 till 88 röster, Champagne från 7 till 0 röster och Infantino från 88 röster till 115. Därmed var det klart redan efter två omgångar och vi hade en ny FIFA-president vald, Gianni Infantino. En påtagligt rörd Infantino tackade kongressen och konstaterade att nu är han hela fotbollsvärldens president, både de som röstat på honom och de som inte gjort det.

Och ett nytt samtal till Gerhard Sager: Jag hinner nog till Skövde!

En stor del av Asien och Afrika stod bakom Salman, men övriga världen stod tydligt bakom Infantino. Nu gäller det att de som inte röstade på Gianni Infantino också känner tilltro och tillit till att han också är deras president. Det blir en viktig uppgift initialt och den kommer han tillsammans med Shaikh Salman att klara ut. Det är jag alldeles säker på.

Tiden från kongressen i maj till Blatters avhopp några dagar senare och fram till nu har kantats av skandaler som ligger så långt från fotbollsplanen man kan tänka sig. Nu börjar resan med att ta fotbollen tillbaka till FIFA och med att ta FIFA tillbaka till fotbollen. Ingen enkel resa, men vi har ett bra grundfundament i form av reformprogrammet och vi har lagt eran Sepp Blatter bakom oss. Nu börjar arbetet och vi ska driva på.

Det innebär också att det blir ett spännande år för UEFA. Det kommer under året att utses en ny UEFA-president efter Platini och en ny generalsekreterare efter Infantino. Frågan är när! Det finns en kongress inplanerad i början av maj, men det kan också ske vid annat tillfälle senare i år. Vi väntar med spänning på det förslag till planering som UEFA:s exekutivkommitté måsta ta tag i som en konsekvens av beslutet i fredags.

Landade vid midnatt i Göteborg, tio timmar senare på plats på Scandic Billingen i Skövde och där fick jag chansen att dela ut SvFF:s silvermedalj till Kent Almkvist, Åsaka SK, och till Jan-Eric Axelsson, Grolanda IF, och sedermera, som mötesordförande, klubba igenom att Gerhard Sager, Skepplanda BTK, blivit omvald till ordförande för ett år i Västergötlands Fotbollförbund. Ett välskött distrikt i svensk fotboll!

Jag är säker på att mina bordsgrannar och ordförandekollegor på FIFA-kongressen i Zürich, d v s Peter Gillieron, Schweiz, Salah Eddin Ramadan, Syrien, eller Charles Toluhama-A-Tungi, Tonga, inte känner till Kent, Jan-Eric eller Gerhard, MEN de är alla med i en och samma stora fotbollsfamilj. Förutsättningarna skiljer sig otroligt mycket men i grunden vill allihopa att unga killar och tjejer ska gilla vår idrott och vilja gå på träning efter träning med glädje och lust. Det är, trots allt, faktiskt detta som allting handlar om….Spännande fortsättning följer!

/Karl-Erik från söndagsfikat hemma i Uddevalla.