Nationella polisföreträdare väljer konfrontation gentemot svensk fotboll – varför?

Glädjande kunde vi vid oktobermötet konstatera att Rikspolischefen, Dan Eliasson, visade sig både kunnig och intresserad av våra frågor och utstrålade stor samarbetsvilja.

Det som nu visas från vissa av hans medarbetare visar, tyvärr, på raka motsatsen. Vi ser också i media att medarbetare säger att SvFF och SEF ska kallas till Polisen för möte! Jag vill omgående, på mina och Lars-Christer Olssons vägnar, hälsa polisledningen, med Rikspolischefen i spetsen, välkomna till SvFF och SEF på möte i Solna på tid som vi, snarast, gemensamt kommer överens om. Känns trevligare att välkomnas till ett möte än att bli kallad till ett möte, så varmt välkomna. Det är alltid bättre att prata med varandra än om varandra och jag kan försäkra att vi är inte helt obildbara!

Tack och lov så verkar det fungera väl i dialog och samarbete mellan de som ansöker om tillstånd, våra lokala klubbar, och de polisföreträdare som klubbarna jobbar med i vardagen. Här kan man också tydligt skönja att de operativa företrädarna för Polisen inte känner igen sig i den svepande och oprecisa kritik som svingas ut från delar av den nationella polisledningen. Varken SEF eller SvFF är arrangörer av seriematcher, utan det gör våra medlemsföreningar. Och gott att se att dialog och samarbete uppenbarligen fungerar på ett konstruktivt sätt med Polisen på den nivån, men vi har, uppenbarligen, en kraftig förbättringspotential i dialog och förståelse på nationell nivå.

Förbundsstyrelsen har en Säkerhetsgrupp, direkt underställd FS, med representanter från förbundet och SEF. Erfarna ledare från elitföreningarna med säkerhetsfrågor som daglig gärning arbetar med dessa frågor tillsammans med bl a fotbollsledare med synnerligen lång erfarenhet av polisarbete. Ledningen i SvFF och SEF är också företrädda i denna grupp. Vi har regelbundet frågorna på agendan även på våra styrelsemöten och den förra nationella samordnaren, Rose-Marie Frebran, är med i såväl SEF:s som SvFF:s styrelse.

Är det i denna del Polisen riktar sin kritik när det gäller fotbollens brister, eller…?

Under alla år, utom 2015, har fotbollen haft ett strikt ansvar där föreningarna ansvarar för alla fel som den enskilde åskådaren gör och böter har utdömts. Detta system saknade fullständigt incitament för föreningarna att vidareutveckla sitt säkerhetsarbete. Hur mycket man än gjorde så innebar det med automatik böter därför att vissa saker är omöjliga att klara av för en förening. Vi övergick inför 2015 till ett oaktsamhetsansvar vilket innebar att har man gjort allt som står i ens makt, som förening, så bör man inte klandras genom böter.

Bättre att satsa resurser på säkrare och tryggare evenemang, ha en tydlig och bra dialog med de riktiga och äkta fotbollssupportrarna som följer sitt hjärtas lag istället för att utdöma böter, ansåg fotbollsfamiljen och Representantskapet, bestående av representanter för våra över 3.000 medlemsföreningar, när man beslutade så inför 2015.

Föreningsdemokrati och medlemsdemokrati kallas det och detta har företrädare för den nationella polisledningen kritiska synpunkter på. Det må vara hänt att man kritiserar, men då kan man ju vara så ärlig så man noterar att det gamla bötessystemet inte på något sätt var bättre, men icke!

Är det i denna del Polisen riktar sin kritik när det gäller fotbollens brister, eller…?

Avslutningsvis så vänder jag mig mot svepande formuleringar såsom att "fotbollen har problem"…Halva svenska befolkningen är engagerad, över 3.200 medlemsföreningar spelar upp emot en halv miljon matcher per år. 2015 såg fler än någonsin toppfotboll och intresset ökar och de allra flesta av dessa evenemang är fantastiska upplevelser. Fotbollen är så oerhört mycket mera än det som Polisledningen avser när man sveper med ovanstående typ av formuleringar.

Sedan vill vi och alla andra att de avarter som finns runt våra lag och de ordningsstörningar som finns ska försvinna. Vi och våra medlemmar gör allt vi kan för att minska problemen, men vi behöver också hjälp och stöd av samhällets aktörer, där Polisen är bland de allra viktigaste framförallt utanför arenorna. Det är därvidlag ingen skillnad på våra supportrar, festivalbesökare eller demonstranter – förekommer kriminella handlingar är det polisen som ska ingripa.

Vi är medvetna om att inte allt är perfekt, men tveka inte över vår ambition att bli bättre och att vår vilja till samarbete är oerhört stor. Hela vår idé med vår idrott är, liksom, lagspel och samspel!

Vi trodde att kriminella element som infiltrerar och förstör delar av våra idrottsupplevelser, var den viktigaste måltavlan för delar av Polisledningens fokus och inte att våra fotbollssupportrar, våra föreningar och framförallt inte ledningen i SEF och SvFF var det största problemet. Detta behöver vi och Polisledningen prata om så att vi vet och förstår vad vi, gemensamt behöver göra för att göra ett fantastiskt 2015 till ett ännu bättre 2016.

Välkomna till oss för att samtala vidare om dessa frågor!

Karl-Erik