En ekonomisk återblick från Förbundsmötet

Jag återgav i min förra blogg de inledningsord som jag började med i lördags. Vill komplettera med några tankar kring vår ekonomi och hur vi handskas med överskottet från 2016 samt några kommentarer om arenan. Denna och en ännu lite djupare redovisning fick alla våra distriktsordförande för övrigt vid en videokonferens i mitten av februari.

Tusen tack för alla positiva och glada återkopplingar från en mängd deltagare i lördags. Kul att våra jubilarer upplevde en fin helg och att de återkopplar en sådan tacksamhet. Det känns verkligen fint!

Svensk fotboll har en viktig ekonomisk princip: i den löpande verksamhetsbudgeten tas ingen utgift utan att man har en inkomst som kan täcka kostnaderna. Därför gör vi alltid en nollbudget. Även om vi visste att vi skulle gå med vinst 2016 på grund av herrlandslagets deltagande i EM. Överskottet i EM blev 13 miljoner och det är cirka 10 miljoner lägre än förra mästerskapet 2012. Främst kopplat till högre kostnader för säkerhet, kost och logi samt kommunikation, men främsta anledningen står att finna i att vi 2012 vann sista matchen mot Frankrike. En vinst ger nästan 10 miljoner i högre bruttointäkt.

De överskott vi får samlas i en pott som fotbollsrörelsen beslutar om gemensamt och som kallas ändamålsbestämda medel och används till utvecklingsfrågor och som beslutas om på varje årsmöte. Det kan vara talangutveckling, anläggningsutveckling, damsatsningar, heltidsdomare, nya tränarutbildningar, ja genom åren har det blivit massor av olika utvecklingsprojekt.

Årsredovisningslagen kräver en uppställningsform som inte är anpassad till ideella organisationer, där utdelning inte görs till ägare utan medel återinvesteras i verksamheten. Det gör att verksamhetens positiva resultat inte synliggörs, men som det står i vår årsredovisning på sidan 36:

Resultatet 15 686 000 kronor är det resultat som nollbudgeten ska jämföras med, och det är bra. Vi har under året kunnat återföra mer resurser till våra distrikt och vi sätter av nästan 10 000 000 i en EM-slutspelsfond som kan användas till projekt som nämnts ovan. Våra distrikt önskade för några år sedan en fördubbling av distriktsbidraget. När vi går in i 2017 har vi levererat 75 % av dessa förväntningar och mer följer... det känns bra!

2017 är sista året som vi använder medel från försäljningen till Folksam i vår underskottstäckning av Friends Arena. Den ägarstruktur vi har sedan omstruktureringen runt årsskiftet gör att det nu endast är Fabege och SvFF som ansvarar för den framtida driften. Vi känner oss oerhört trygga med samarbetet med Fabege och vi vet varandras styrkor och svagheter kopplat till våra ägarroller. Under våra år som ägare har inte den dagliga verksamheten inom svensk fotboll påverkats negativt och vi är bättre än någonsin med vår samlade landslagsverksamhet, distrikten får mer resurser och vi mår rätt så bra. Det kommer vi att fortsätta att göra och vårt oerhört goda samarbete med Fabege är, och kommer att vara, en garant för det. Detta känns oerhört tryggt och bra inför framtiden.

Här kommer redovisningen av våra ekonomiska styrprinciper:

  • Att ha en basverksamhet som ett normalår drivs med ekonomiskt nollresultat
  • Att skapat ekonomiskt överskott ett år, till exempel slutspelsår, öronmärks för projekt/aktiviteter under kommande år, benämnt "ändamålsbestämda medel"
  • Att eventuellt ekonomiskt underskott ett år finansieras kortsiktigt genom det egna kapitalet, för att kommande år skapa motsvarande ekonomiskt överskott
  • Att det egna kapitalet, exklusive "ändamålsbestämda medel", skall uppgå till 60 mkr vid en ekonomi i balans.

Nu laddar vi inför kvällens match mot Portugal och för egen del är det naturligtvis också spännande att UEFA-kongressen i Helsingfors närmar sig med stormsteg. Om en vecka, nästa onsdag, är det dags.

Karl-Erik