Ronjabollen - tjejfotboll för alla

Tänk Ronja Rövardotter och du ser en rebell. Kanske är det så man ska betrakta tjejerna i Valsätraskolans gymnastiksal.
- I Sverige tror man att alla får utöva sin idrott och bli kär i vem man vill. Så är det inte för alla, säger Sevana Bergström, projektledare för Ronjabollen.

En hel klunga tjejer attackerar bollen som har landat vid en av ribbstolarna. En tuff kamp bryter ut. Tacklingar och sparkar delas ut till höger och vänster. Bestämt och resolut. Självsäkert. Det pågår tills ledaren Aisha Faiqi blåser i sin visselpipa för att avbryta spelet. Kollegan Sevena Bergströms ansikte spricker upp i ett leende samtidigt som hon säger:

– Så här hade de aldrig kunnat göra på idrotten i skolan. Här får de verkligen chansen att ta för sig. Här behöver de inte vänta på att killarna i klassen ska passa bollen.

Foto: Pontus Orre.

Onsdagens träning är i full gång i Valsätraskolans gymnastiksal. Utanför hallen har våren kommit till Uppsala och solen skiner. Trots det fina vädret hålls träning inomhus. Många av Ronjabollens deltagare lever under hederskulturella förhållanden. Hallens väggar skänker trygghet.

– Ronjabollen ger tjejerna ökat självförtroendet. De får en bättre förståelse för hur deras kropp fungerar och på så sätt blir de starkare som personer, säger Sevana Bergström och fortsätter:

– Men de tar även ett steg närmare majoritetssamhället. Föreningslivet är enligt mig det finaste som Sverige har och något som alla ungdomar, oberoende av etnicitet och bakgrund, borde ha tillgång till.

Sedan januari 2015 har Sevana Bergström drivit Ronjabollen i Sirius regi. Oavsett socioekonomisk bakgrund ska man kunna delta. Det kostar inget. Träningskläder finns att låna. Busskort delas ut efter varje träning till de som behöver.

Namnet Ronjabollen kommer från huvudpersonen i Astrid Lindgrens klassiska barnbok Ronja Rövardotter. Deltagarna har många likheter med flickan från Mattisborgen. En grupp som vill väldigt mycket men som inte alltid får.

– Våra tjejer är väldigt duktiga på idrott, de vet bara inte om det. Det förknippar jag med Ronja Rövardotter. Hon gick emot sin pappas regler, gjorde som hon själv ville och blev kär i en kille som hennes familj inte godkände, berättar Sevana och fortsätter:

– Vi möter tjejer från olika situationer. Vissa kommer från familjer med drog- och alkoholproblem. Sedan finns de som lever under hedersrelaterat förtryck vilket förbjuder dem att delta i aktiviteter som vi anser vara normala i Sverige. I sådana fall prioriteras ofta pojkarnas sportut-övande, särskilt när familjen har det tufft ekonomiskt.

Två led formas framför ena målet för att öva skott. Varje gång en rökare avlossas utbrister tjejerna i glada tillrop och gör high-fives.

– De har gjort otroliga framsteg sedan vi startade. Många hade inte rört en boll innan Ronjabollen, nu har de självförtroende nog att gå på mål och skjuta, säger Aisha Faiqi, en av lagledarna.

Trots de uppenbara fördelarna med verksamheten möts den av en del mothugg.

– Alla år jag har jobbat med Ronja har det varit mycket motstånd. Främst från familjer till nyanlända tjejer. Det kommer ofta i form av frågan "kommer det att vara killar där?". Men i år har det varit positivt. Jag tror att föräldrarna själva vill att deras döttrar ska komma in i det svenska samhället. De vet bara inte hur de ska göra, säger Sevana.

Ronjabollen finns inte bara för personer som lever under hedersrelaterade normer. Den är öppen för alla som vill vara med. Syftet är också att öka kunskapen om flickornas livsvillkor, lära av varandras erfarenheter och främja möten över kulturgränser.

– Om vi begränsar Ronjabollen till personer med en specifik bakgrund exkluderas många tjejer som vill vara med. Det kan vara väldigt svårt att skaffa nya kompisar bland tjejer i unga åldrar där ryktespridning och grupperingar är vanligt, säger Sevana.

Ronjabollen

Sirius har sedan tidigare drivit projekt i resurssvaga områden i Uppsala, men har haft svårt att locka tjejer. Sevana Bergström kom till klubben med Ronjabollen i januari 2015. I samma veva stod det klart att Sirius tecknat ett samarbetsavtal med Länsförsäkringar värt 1,2 Mkr. Hälften går till "Gränslös fotboll", där Ronjabollen ingår tillsammans med Fyrisbollen och Nattfotbollen. Även ett avtal med Arvsfonden är tecknat vilket ger Ronjabollen ytterligare 2,6 Mkr över en treårsperiod.

TRIS

Ronjabollen initierades av TRIS, Tjejers rätt i samhället, en ideell organisation som arbetar förbyggande och akut mot hedersrelaterat våld och förtryck. TRIS grundades 2002 av Sevana Bergströms två systrar efter det uppmärksammade hedersmordet på Fadime Sahindal i Uppsala. 2011 sjösattes Ronjaprojektet. Bakgrunden var att många unga tjejer som lever under hedersrelaterade normer hindras från att idrotta.

SvFF:s satsning

Ronjabollen är ett fristående projekt som går i linje med "Alla är olika, olika är bra", SvFF:s bredda satsning mot diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Magasinet Fotboll har valt att uppmärksamma Ronjabollen som ett av de inkluderande initiativ som pågår till förmån för ökad öppenhet och mångfald inom svensk fotboll.

Under förberedelserna har Sevana Bergström och hennes kollegor besökt olika skolor i Uppsalaområdet för att berätta om projektet och locka deltagare. Sevana har uppmärksammat brister i den svenska skolan. Hon berättar om lärare som inte kan säga ordet sex och istället använde uttrycket "fem plus ett". Hon ställer sig frågande till om lärarkåren är utrustad för att handskas med frågor kring hederskultur när de inte kan prata om blommor och bin.

– Jag tycker att skolan ska ta mycket mer ansvar. Om man som lärare inte kan lyfta vissa frågor så kommer inte tjejerna kunna göra det heller. Våra politiker måste vara mycket tydligare med vad som ska ingå i skolans läroplan.

Även idrottssverige har en del kvar att jobba med menar Sevana.

– Föreningslivet tror att ungdomar alltid kommer till dem. Det stämmer för etniskt svenska ungdomar. De har föräldrar som själva har idrottat och vet exakt hur det går till. Föreningarna borde ta sig ut till resurssvaga områden och säga "här är vi och vi gör detta, kom till oss och testa".

Under våren och sommaren kommer gruppen endast att träna tillsammans. Nästa år finns planer på att börja spela matcher. Trygghet står i centrum. Långsiktighet är nyckeln.

– De här tjejerna är Sveriges framtid. Frågan vi borde ställa oss själva är "vad kan vi göra här och nu som kommer förbättra vårt samhälle om 10-20 år?". Vad händer egentligen med en tjej som kommer till Sverige och bara har tillgång till skolan? Vi som land är duktiga på att jobba akut men dåliga på att tänka långsiktigt, säger Sevana.

När träningen lider mot sitt slut står Uppsala Baskets flicklag och väntar otåligt på att få springa ut över det blå gymnastikgolvet. Sevana dröjer sig kvar i kvällssolen för att vinka hejdå till tjejerna.

– Målet är att Ronjabollen inte ska finnas. Att vi ska leva i ett samhälle som accepterar och ser alla. Men det kommer inte hända än, inte på många år. Men om jag ska sätta upp ett femårsmål är det att fler tjejer med två utlandsfödda föräldrar representerar Idrottssverige.

Not: Artikeln ursprungligen införd i Magasinet Fotboll #2 2015.