Annorlunda spel på konstgräs

Konstgräset växer kraftigt i Sverige. Från 67 till 861 planer på tio år. Nu spelas hälften av alla elitmatcher på konstgräs. Vad betyder det nya underlaget för spelet? Vilka blir konsekvenserna för svensk fotboll på sikt?

Läs mer om konstgräset:
>> Mest konstgräs i Göteborg
>> Ökad skaderisk vid växlande underlag?

Sju av sexton lag i allsvenskan har konstgräs. Många tycker att det ger en annan typ av fotboll som gynnar kvicka och tekniska spelare. Försvarsspelet blir annorlunda och djupledsspelet måste anpassas.

En perfekt grön och alldeles jämn matta. Kritvita linjer som knivskarpt delar in planen. Där rullas bollen från Stefan Ishizaki via Anders Svensson till Viktor Claesson – med var sitt tillslag, snabbt och exakt.
Så mycket fortare kan det inte gå i allsvenskan 2012 än när Elfsborg skruvar upp
tempot på sin månadsfärska konstgräsmatta på Borås Arena.
– Det blir en lite annorlunda typ av fotboll. Bollen går fortare. Det blir inte samma konfrontationsfotboll som på naturgräs. Passningsspelet blir snabbare, säger Elfsborgs tränare Jörgen Lennartsson.

Bollens högre rullfart gör också att försvarsspelet måste anpassas.
– Det finns en del saker i ett positionsförsvar (zonförsvar) som behöver korrigeras. Man måste vara ännu noggrannare med avstånden mellan lagdelarna. Defensivt är det väldigt viktigt att inte ha för långt däremellan backlinje och mittfält. Om ytan där emellan är för stor är det ganska lätt för motståndarna att sticka in bollar där, säger Lennartsson.

Kalmar FF:s tränare Nanne Bergstrand:
– Man hinner inte in i press. Det blir inte närkamper på samma sätt, utan man får täcka ytor bara. Det blir mycket passivare försvarsspel.

Bergstrand tycker att två stora saker är annorlunda vid spel på konstgräs. Kampmomenten minskar. Djupledsspelet förändras.
– Det blir väldigt knepigt. Bollen rullar i väg mycket snabbare. Man behöver spela bollen direkt på spelaren istället för på ytan framför.

Jörgen Lennartsson, Elfsborg.I år har sju av de 15 allsvenska arenorna konstgräs. Fler kommer. 2013 flyttar Djurgården in på den nya Stockholmsarenan. 2014 ska Rambergsvallen vara totalrenoverad. Båda får konstgräs.

– Det är en utveckling som är kopplad till arenautveckling, nyttjandegrad, ekonomi
och att man ska klara klimatet under en längre säsong med spel i mars och november. Man ska kunna ha konsert ena dagen och fotbollsmatch nästa dag. Fler lag ska kunna spela på samma arena. Alla de sakerna finns med i bilden när man fattar beslut om underlag, säger Lennartsson.

När Kalmar FF planerade sin egen arena, som stod klar i fjol, fanns en diskussion om underlaget.
– Men den blev inte långvarig, säger Nanne Bergstrand. Konstgräs är ett jättebra komplement för att få bättre vinterträning. Varje generations konstgräs blir ju lite bättre, men det är en lång väg tills det kan mäta sig med en riktigt bra gräsplan. I tävlingsmatcher har jag mycket hellre gräs. Och det finns väldigt många spelare som spelar på konstgräs i dag men som hellre skulle spela på gräs, även om de medialt inte säger det för att de har fått order om att inte säga det.

Elfsborgs och Kalmars tränare är eniga om att underlaget har betydelse för vilken
typ av spelare och vilka egenskaper som utvecklas.
– Teknik, passningsspel, snabba fötter och bollhantering på små ytor utvecklas positivt, säger Jörgen Lennartsson. Aggressivitet, tacklingar och närkampsspel utvecklas inte lika mycket. Men detta är en väldigt komplex fråga. Allt beror på vilket naturgräs vi jämför med, om det är med en dålig vårplan i april eller med Swedbank stadions golfgreen i juli.

Bergstrand:
– Genomsnittslängden på spelarna kommer att minska. Små och kvicka spelare har lättare att komma fram på konstgräset. Det blir svårare för de mer fysiska och närkampsinriktade spelarna att klara sig.

Alltmer elitfotboll spelas på konstgräs. Hur kommer det att påverka svensk fotbolls konkurrenskraft internationellt?
– Så länge övriga Europa spelar mer på gräs kommer det att vara negativt för oss. Om vi tappar spelare som är bra på kampmomentet är det klart att våra klubblag får svårare att hävda sig. Vi kan inte äta i kapp det tillräckligt med förbättrad teknik, säger Kalmartränaren.

Kristian Bergström, 38, är uppvuxen på vanligt gräs men sedan två år tillbaka har Åtvidabergsspelaren konstgräs på sin hemmaplan.
– De lag som tränar och spelar mycket på konstgräs spelar generellt mer kortpassningsspel eftersom underlaget är jämnare, säger han. Man vågar spela sig ur situationerna mer än vad man gör på en studsig gräsplan.

Precis som tränarna tycker Kristian Bergström att spelare som lever mycket på fysik och närkampsspel har svårare att hävda sig på konstgräs.
– Det blir färre närkamper. Troligtvis beror det på att hastigheten blir högre och att det är svårare att göra inbromsningar. På ett vanligt gräs kan du i princip stanna på ett enda steg eftersom underlaget rör sig lite. På konstgräs måste man jobba med snabbare fötter och behöver kanske två tre steg för att stoppa.

Vilket underlag spelar du helst på?
– Definitivt hellre på konstgräs än på en dålig gräsplan. Men är det en perfekt gräsplan spelar jag hellre på det. Problemet är att vi har bra gräsplaner i Sverige under en eller två månader. Hade vi kunnat ha perfekta planer jämt hade jag absolut föredragit vanligt gräs.

På tio år har konstgräsplanerna i Sverige blivit tretton gånger så många – från 67 till 861. Då är alla storlekar på planer medräknade – både inom- och utomhus.
– Möjligheterna för framför allt ungdomar att få träna och spela på bra planer går ju inte att jämföra med hur det var förut när man hade grusplaner på vintern. Antalet möjliga timmar att träna på bra underlag har ökat väsentligt. Konstgräsplaner är en fantastisk tillgång när vi ska fostra nya
talanger, säger Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson.

Konstgräset är i kapp

Antalet konstgräsplaner i elitfotbollen har ökat med mer än femtio procent på fyra
år. Nu spelas hälften av elitmatcherna på konstgräs.

Serie (antal lag) 2008 / 2012
Allsvenskan (16) 4 / 7
Superettan (16)  3 / 4
Damallsvenskan (12)  6 / 8
Norrettan (12) 8 / 10
Söderettan (12) 1 / 5
Totalt (68) 22 / 34

Vad tycker du om att konstgräset tar över även i elitfotbollen?
– Jag tror att varje förening tillsammans med lokala beslutsfattare i kommunen och näringsliv gör sina ställningstaganden utifrån vad som är bra för att utveckla spelet, men också vad som är ekonomiskt bra. Jag har egentligen inga synpunkter på det.

Hur ser du på oron över att konstgräsmatcher i allsvenskan skulle hämma svenska klubblags möjligheter att räcka till internationellt, på grund av att vi förlorar de mer fysiska spelarna?
– Det finns säkert kloka argument både för och emot konstgräs på elitarenorna. Vi vill förstås att våra svenska lag ska ha framgångar internationellt, säger förbundsordföranden. Personligen tror jag inte att konstgräsutvecklingen påverkar detta negativt. Ju bättre teknik vi får och ju bättre vi kan behärska spel i hög fart på gott underlag, desto mer konkurrenskraftiga borde vi bli i den internationella klubbfotbollen.

Texten först publicerad i Magasinet Fotboll #3 2012.

Så fungerar konstgräs

Underst finns en grusbädd med en mjuk matta (pad) på. Ovanpå den ligger själva konstgräsmattan med strån som sticker upp ur ett lager av sand och små gummikulor.

Så är de bästa konstgräsplanerna oftast uppbyggda

Fibrerna (konstgrässtråna) är cirka 40 millimeter långa. De står i ett 10 millimeter tjockt sandlager och ett 15 millimeter tjockt skikt av fyllnadsmaterial som oftast är så kallat gummigranulat (små gummikulor). Den fria stråhöjden blir 15 millimeter. Det finns även en huvudvariant utan pad. Då ligger konstgräsmattan direkt på gruset. Stråna är längre och lagret av sand och gummigranulat är tjockare.
Konstgräsplaner måste regelbundet borstas upp så att sanden och granulaten luckras upp och jämnas till, och nedtrampade strån reser sig.

Svenska fotbollförbundet har två olika godkännandeklasser av konstgräsplaner, en för breddfotboll och en för elitfotboll som följer Uefas och Fifas regelverk. För spel på elitnivå krävs så kallad Fifa 2 star-certifiering.

Elitfotbollens konstgräsplaner testas en gång om året. Då undersöks bland annat stötdämpning, deformation (hur mycket mattan ger efter för tryck), vridmotstånd och vattengenomsläpplighet. Man mäter också hur högt en boll studsar och hur långt den rullar när den släpps med en viss fart.