Mer praktik på planskötarutbildningen
Stefan Cårebo är gräsinspektör hos SvFF, och ansvarig för planskötarutbildningen som i oktober höll kurs för åtta deltagare. Utbildningen är nu fokuserad mer på praktik och efter förutsättningarna på allt mer moderna arenor.
Hur har ni vässat planskötarutbildningen?
– Det är mer praktik än tidigare. Annars handlar mycket om de nya förutsättningar planskötarna har i och med alla nya arenor som byggts. Det är viktigt att man lär sig förstå sin egen anläggning, exempelvis hur läktarna skymmer solen, luftens cirkulation och hur man täcker sin plan.
Hur fortbildar ni kursledare er själva?
– Via självstudier och besök runt om i Europa. Jag har mitt eget nätverk med kollegor på Santiago Bernabéu, i Celtic, på Ullevål och Amsterdam arena. Därifrån får jag uppdateringar om det senaste som händer.
Hur mycket konstgräs ingår i kursen?
– Vi ägnar en dag åt konstgräs och hybrider. Där handlar det mycket om nyttjandegraden, vilken typ av granulat man använder och hur man kontrollerar att miljökraven följs.
Har planskötare några förebilder?
– I Sverige har vi några med stor kunskap, bland andra Johnny Kostmar och Robert Limpar, som ansvarat för Stockholms stadion respektive Råsunda. Utomlands finns ännu fler, bland annat John Hayes i Celtic.
Hur ser det ut med jämställdheten bland planskötare?
– Dessvärre inte särskilt bra. Tjejerna är få. Men jobbet är tungt och ofta skitigt. Så det är rätt svårt att även rekrytera män. Tråkigt nog har också greenkeeperutbildningarna i Dingle och Ljungby lagts ner, så återväxten är dålig.
Texten först publicerad i Magasinet Fotboll #4 2014.
