Konsten att välja matta

Konstgräset har funnits i Sverige i 40 år men utvecklas ständigt.

Konstgräset kritiseras av många på elitnivå. Men hyllas av andra för att det kan ge tio gånger fler speltimmar än naturgräs.
– I framtiden kan en hybrid bli lösningen för många, säger Ronni Lundqvist på Svenska Fotbollförbundet.

Jens Westberg arbetar för holländska företaget Kiwa Isa Sport som inspektör av spelplaner runt om i Sverige. Westberg är den enda svensk som är licensierad av Fifa att utföra de obligatoriska tester av konstgräset som måste göras återkommande för att en elitarena ska godkännas för spel.
– Konstgräset blir mer och mer likt naturgräset. Det är väldigt lite som skiljer det åt på vissa egenskaper, säger han.

Det tar ungefär fem timmar att inspektera en fotbollsplan. Då testas allt från rena spelegenskaper till risken för skador. Planen bedöms bland annat efter hur boll och underlag uppträder i jämförelse med naturgräs.

Elitfotbollens konstgräsplaner kontrolleras på detta sätt en gång om året. Då mäts bland annat stötdämpning, deformation (hur mycket mattan ger efter för tryck) och vridmotstånd. Man mäter också hur högt en boll studsar och hur långt den rullar när den släpps med en viss fart.
– Jag har svårt att se att det kan bli exakt som naturgräs. Däremot kan ett konstgräs bete sig ungefär likadant hela tiden. Oav­sett väder och vind. Det kan man inte säga om en naturgräsmatta. För när det regnar på "vanligt" gräs måste du antingen ställa in matchen för att det är för mycket vatten, eller så åker bollen runt som en galning, säger Jens Westberg.

Konstgräset – en kort historia
Det första konstgräset i Sverige lades på Valhalla IP i Göteborg 1975. Då var mattan utan fyllning, och den hade korta och täta strån. På 1980-­talet höjdes strålängden och man började fylla med sand och gummi. Det stora genomslaget för den nya typen av konstgräs – kallat tredje generationen – kom i slutet av 1990-talet.

Men trots att konstgräset har vuxit i popularitet och användning finns det ­fortfarande många myter och missuppfattningar om underlaget.
– Det jag mest reagerar på är när spelare om exempelvis Tele2 Arena säger att den är så hård eller att det är det snabbaste konstgräset i landet. Någon annan gång sägs det att en konstgräsplan är för mjuk. Då frågar jag mig hur de gör den bedömningen. Hur kan de avgöra att det är så? Säg att det skiljer tre eller fyra procent mellan två olika planer och kanske en halv millimeter i deformation. Jag tror inte en människa kan känna den skillnaden. Men man kan uppleva det så, det kan man inte ta ifrån någon.

Westberg nämner några kritiker bland utövare på elitnivå i Sverige.
David Elm i Kalmar FF som föreslog två olika allsvenska serier – en för konstgräs­lagen och en för de med naturgräs.
AIK:s Dickson Etuhu har bland annat klagat på Tele2 Arenas underlag och sagt att konstgräs passar för barn, men inte för vuxna män.

Hans tränare Andreas Alm är emot slitet konstgräs eftersom det förändrar spelet så att tempot höjs märkbart. Följden blir framför allt ett helt annat försvarsspel.
– Eftersom alla alltid kommer förbi den första pressen är i princip allting omställ­ningar, sa Alm till Aftonbladet inför borta­derbyt mot Hammarby i höstas.

Jens Westberg:
– Dickson Etuhu i AIK sa att "gräset var så kort" på Tele2 Arena. Jag tycker sånt är lite roligt. För hur tänker han då? Ska någon ha klippt det? Konstgräs slits inte på höjden, det är fibrerna som viker sig. Då det blir de långa bollrullningarna – första tecknet på att konstgräset börjar bli slitet. Den stora grejen för leverantörerna att lösa i framtiden.
En annan myt är att konstgräset inte kräver något underhåll eller skötsel. ­Sanningen är att konstgräsplaner regelbundet måste borstas så att sanden och granulaten luckras upp och jämnas till, och så att nedtrampade strån ställer sig upp.

Ett vanligt påstående är att konstgräs på många sätt är billigare än naturgräs. Men det är komplicerat att jämföra kostnaderna.
De flesta konstgräsplaner kostar mellan fyra och fem miljoner att anlägga. Ytterligare en till tre miljoner tillkommer om planen ska ha uppvärmning.

Skötselkostnaderna är inte väsentligt lägre för konstgräs än för naturgräs. Konstgräs måste underhållas kontinuerligt om det ska ha goda spelegenskaper. Svenska Fotbollförbundet har egna utbildningar om skötsel och underhåll av spelplaner. Den största vinsten med konstgräset är antalet timmar planerna kan utnyttjas.
– Med konstgräs kan du spela under dåliga väderförhållanden på ett bra underlag. Spelsäsongen förlängs. Nyttjandegraden ökar enormt med en konstgräsplan, säger Ronni Lundqvist, sekreterare i Svenska ­Fotbollförbundets anläggningskommitté och fortsätter:

– Förr kunde du kanske spela på ett bra underlag ute från maj till oktober. I dag har vi förlängt den säsongen. Snöröjer du kan du spela på en breddfotbollsplan även under vintern. Vissa kör hela året om de har planvärme. Då finns det inte längre någon arg vaktmästare som jagar bort en från planen. Det är bara att spela vidare.

En genomsnittlig naturgräsplan kan användas mellan 200 och 500 timmar per år, beroende på planens dignitet. För en konstgräsplan är motsvarande siffra 1 500-2 000 timmar. En normal konstgräsplan för breddfotboll kan hålla i upp till tio år om den sköts väl medan elitplaner sällan klarar mer än fem år. Livslängden kan bli betydligt kortare för de som används vid konserter eller andra evenemang. Trots debatten om konstgräs kontra naturgräs kan framtidens underlag vara – en kombination.
– Det finns flera olika typer av så kallat hybridgräs, säger Lundqvist. Gemensamt är en blandning där man förstärker befintligt naturgräs för att kunna öka belastning och nyttjandegrad.

Grassmaster är ett exempel där konstgräs sys ner i naturgräset med en "stor symaskin". Gräset armeras och håller ihop bättre vid exempelvis glidtacklingar. Det finns även en variant med konst- och naturgräs där man sår gräs i en "öppen" konstgräsmatta. Ett tredje exempel är Fibreturf där små grässtrån i plast läggs i växtbädden under gräset.

Gemensamt för hybridvarianterna är att de i dagsläget generellt är dyrare än traditionellt konstgräs och därför inte är ett alternativ för föreningar av alla storlekar. Ronni Lundqvist:
– Gamla Ullevi har haft Fibreturf i några år. Och den arenan har ju klarat av tre elitlag – plus damlandslaget och flera Gothia Cup-finaler.

Konstgräset – lager för lager
De bästa konstgräsplanerna är uppbyggda så att det underst finns en grusbädd med en mjuk matta (pad) på. Ovanpå den ligger själva konstgräsmattan med strån som sticker upp ur ett 25 millimeter tjockt lager av sand och annat fyllnadsmaterial (oftast små gummikulor kallat granulat). Fibrerna (konstgrässtråna) är cirka 40 millimeter långa. Den fria stråhöjden blir 15 millimeter. SvFF har två olika godkännandeklasser av konstgräsplaner, en för breddfotboll och en för elitfotboll. För spel på elitnivå krävs så kallad Fifa 2 star-certifiering.