Kognitiv beteendeterapi

Här presenteras mycket kortfattat kognitiv beteendeterapi (KBT) och tredje vågens KBT. KBT är ett samlingsnamn för en terapiform som växte fram genom två riktningar inom psykologin, behaviorismen och kognitiv psykologi. De två främsta förespråkarna för behaviorismen under det tidiga 1900-talet, Watson och Skinner, kom fram till en motpol till det psykodynamiska perspektivet med Freud som förgrundsfigur. Inom behaviorismen fokuserar man på observerbara och mätbara beteenden. Man använder inlärningspsykologiska teorier för att förstå beteendets funktion.

Det andra benet i KBT är kognitiv psykologi och dess terapiformer. Förgrundsfiguren Beck var på 1960-talet en psykoanalytiker som i sitt jobb med deprimerade patienter, upptäckte att deras problem grundade sig i felaktiga tankar om sig själva och omvärlden. I kognitiv terapi jobbar man vanligtvis med att förändra felaktiga tankar. Forskning har visat på positiva resultat för KBT som terapiform. Särskilt goda resultat har uppnåtts i kontrollerade experiment inom ångest, ångesttillstånd, oro, social fobi, paniksyndrom, tvångssyndrom, depression eller förstämningssyndrom. På senare år har KBT relaterade terapiformer fått ett allt starkare fotfäste i Sverige och speciellt inom idrotten.

Kombinationen av människors synbara beteenden, tankar och inlärningshistoria har idag lett till vad som idag kallas KBT. Synsättet är att psykologiska brister eller problem som människor behandlas för är beror på orsaker som lärts in genom erfarenheter och felaktiga tolkningar. KBT är en evidensbaserad terapiform som lämpar sig extra bra inom idrotten med ett direkt angreppssätt på problematiken. KBT är en relativt kort terapiform (ca 5-15 träffar, men det kan även finnas längre samarbeten) som används inom idrottspsykologisk rådgivning där klient och rådgivare jobbar aktivt och tillsammans för att nå gemensamt uppsatta mål.