Knäkontrollstudien 2009

Under 2009 genomfördes forskningsprojektet Knäkontrollstudien i svensk flickfotboll. Studien är världens hittills största skadeförebyggande undersökning inom idrott. Resultaten visar att nästan 2/3 av alla främre korsbandsskador hos fotbollsspelande tonårstjejer kan förebyggas med ett speciellt uppvärmningsprogram.

>> Studien i sin helhet (PDF-dokument, 368 kB)

Bakgrund

Fotboll är världens största idrott och i Sverige finns nästan 90.000 spelare från 12 år och uppåt på damsidan. Tyvärr är knäskador vanliga, exempelvis är risken för att skada det främre korsbandet i knäleden mer än dubbelt så stor jämfört med pojk- och herrfotboll. Knäskador innebär stort lidande för de drabbade och medför ökad risk för framtida knäbesvär. Det är därför av största vikt att förebygga knäskador, i synnerhet hos tonårstjejer som har den allra högsta knäskaderisken. Det har tidigare utförts vetenskapliga undersökningar inom flickfotboll med syfte att utvärdera olika förebyggande åtgärder mot knäskador, men dessa har nästan uteslutande haft för få spelare för att kunna visa någon effekt av de förebyggande åtgärderna.

Mål och syfte

Målet med Knäkontrollstudien var att rekrytera fler spelare än någon tidigare undersökning och genomföra en vetenskapligt stark studie. Syftet var att undersöka om ett 15-minuters uppvärmningsprogram (Knäkontroll, SISU Idrottsböcker©, Sweden, 2005) kan förebygga främre korsbandsskador och andra allvarliga knäskador i flickfotboll.

Genomförande

Klubbar rekryterades från flickserierna F13 till F17 i åtta fotbollsdistrikt i södra och mellersta Sverige (Blekinge, Bohuslän, Skåne, Småland, Södermanland, Västmanland, Örebro och Östergötland). Distrikten valdes ut efter storlek och av logistiska skäl. Klubbar som tackade ja till deltagande lottades till att tillhöra en träningsgrupp eller kontrollgrupp. Träningsgruppen instruerades att använda Knäkontrollprogrammet som uppvärmning vid två träningspass i veckan under tävlingssäsongen 2009 (april till oktober), medan kontrollgruppen tränade som vanligt utan några förändringar.

Under säsongen rapporterade tränare månadsvis individuell träningstid och matchspeltid för alla spelare i laget. Som medicinskt stöd åt samtliga deltagande klubbar involverades 68 sjukgymnaster och 8 läkare i de olika distrikten. Varje klubb hade en sjukgymnast som stöd för datainsamling, och i händelse av en akut (plötslig debut) fotbollsrelaterad knäskada på spelare i laget kontaktades sjukgymnasten som undersökte och dokumenterade skadan.
Vid behov undersöktes och utreddes knäskadorna även av studieläkaren i respektive distrikt. Samtliga misstänkta främre korsbandsskador erbjöds snar undersökning av läkare och utredning med magnetkamera.

Knäkontrollprogrammet

Övningarna i knäkontrollprogrammets fotbollsdel har tagits fram av sjukgymnast Annica Näsmark. Programmet innehåller sex övningar som fokuserar på bål- och knäkontroll. Varje övning har fyra svårighetsgrader och en parövning (totalt 30 övningsalternativ). Programmet tar cirka 15 minuter att genomföra och bör föregås av fem minuters enkel löpuppvärmning. Inför säsongsstart utbildades alla tränare i träningsgruppen i Knäkontrollprogrammet och erhöll en CD-skiva där programmet visas och beskrivs i detalj.

Deltagare

Totalt sett fanns 414 möjliga klubbar i distrikten i aktuella åldersgrupper att rekrytera till studien varav 309 klubbar (med upp till fem enskilda lag per klubb) tackade ja till att delta. Efter bortfall av olika anledningar slutförde 230 klubbar studien med totalt 4564 spelare. Detta gör studien till den hittills största skadeförebyggande studien inom idrott i världen.

Stor skadeförebyggande effekt av programmet

Under säsongen drabbades 92 spelare av 96 akuta knäskador (49 i träningsgruppen och 47 i kontrollgruppen). Av dessa skador var 21 främre korsbandsskador; 7 i träningsgruppen och 14 i kontrollgruppen. När hänsyn togs till speltid sågs en minskad risk för främre korsbandsskada med nästan två-tredjedelar i träningsgruppen, vilket var en statistiskt säkerställd skillnad. Denna siffra motsvarar att cirka 14 spelare behöver träna konsekvent enligt uppvärmningsprogrammet under en fotbollssäsong för att en spelare ska undgå att drabbas av en korsbandsskada. En mindre reducering av skaderisken sågs även för akuta knäskador och för svåra knäskador, men dessa skillnader var dock ej statistiskt säkerställda.

Genomförande av Knäkontrollprogrammet registrerades av lagets tränare. För de spelare i träningsgruppen som regelbundet genomfört uppvärmningsprogrammet (i genomsnitt minst ett pass i veckan under säsongen) sågs en kraftigt minskad risk för alla akuta knäskador, inklusive främre korsbandsskador och övriga svåra knäskador. Spelare i träningsgruppen som endast utförde programmet sporadiskt drabbades dock av skador i liknande omfattning som kontrollgruppen.

Minskning av skaderisk (procent) i träningsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Skadetyp

Samtliga spelare i träningsgruppen

Endast spelare i träningsgruppen som tränat regelbundet †

Främre korsbandsskada

↓ 64% *

↓ 83% *

Svår knäskada (>4 veckor)

↓ 30%

↓ 82% *

Akut knäskada

↓ 8%

↓ 47% *

* Innebär en statistiskt säkerställd minskning av skaderisk i träningsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

† Spelare som hade genomfört i genomsnitt minst ett uppvärmningspass i veckan.

Styrkor och svagheter

En viktig styrka med Knäkontrollstudien är att klubbarna lottades till antingen tränings- eller kontrollgrupp. Lottningsförfarandet är nödvändigt för att undvika att exempelvis väldigt motiverade tränare väljer att tillhöra träningsgruppen, vilket skulle kunna ge en missvisande bild. En annan viktig del var rapporteringen av individuell tränings- och speltid som är nödvändig för att bedöma skaderisken på ett adekvat sätt. Vidare erbjöd studien även lagen en "medicinsk gräddfil" som breddfotbollen normalt inte har tillgång till.

Trots det höga antalet spelare hade vi egentligen hoppats på ännu fler deltagare, men flera klubbar föll bort på grund av att de redan använde något förebyggande träningsprogram eller tackade nej till att delta. Några ytterligare klubbar lade dessutom ned sina anmälda lag före seriestart eller hoppade av under säsongen. En möjlig invändning är att stegringen av övningarnas svårighetsgrad bestämdes av tränaren själv utan någon hjälp från studieledning eller den medicinska stödapparaten. Detta upplägg valdes emellertid eftersom programmet är tänkt som ett instrument för fotbollstränare oavsett deras tidigare erfarenheter och att det i normalfallet på den här spelnivån inte finns tillgång till någon annan hjälp. Utvärderingen liknar därmed mer en "verklig situation" där programmet sedan ska föras in.

Sammanfattning och rekommendationer

Knäkontrollprogrammet var framgångsrikt i att förebygga akuta knäskador i flickfotboll, och specifikt sågs en stor minskning av främre korsbandsskador. Programmet kan således ha stor inverkan på skadebördan i flickfotboll där knäskaderisken är väldokumenterat hög. En minskning av antalet skador är önskvärt för spelarna, klubbarna och förbund, men kan också ge stora hälsoekonomiska vinster med minskade kostnader för sjukhusvård, röntgenundersökningar, operationer och rehabilitering.

Det ska betonas att det är osäkert huruvida resultaten från Knäkontrollstudien också kan generaliseras till andra åldersgrupper inom flick- och damfotboll eller till pojk- och herrfotboll. Det förefaller ändå rimligt att programmet kan ha en god skadeförebyggande effekt även i dessa sammanhang och vår rekommendation är därför att programmet bör implementeras på bred front i svensk ungdomsfotboll, både på flick- och pojksidan. Studien visar med tydlighet att regelbundenhet i träningen är nödvändig för att få den skadeförebyggande effekten.

Slutord

Knäkontrollstudien har möjliggjorts tack vare generösa forskningsanslag från Svenska Fotbollförbundet och Folksam. Delfinansiering har även erhållits från Centrum för idrottsforskning. Studien kommer inom kort att publiceras i British Medical Journal. Efter avslutad studie har deltagande klubbar i kontrollgruppen erbjudits utbildning i Knäkontrollprogrammet.

Av Markus Waldén & Martin Hägglund, ansvariga forskare för Knäkontrollstudien 2009.

Vid frågor kontakta: Markus: markus.walden@telia.com & Martin: martin.hagglund@liu.se