Rapport från 'Science and Soccer 2014'

Den fjärde världskongressen om "Science and Soccer", hölls i Portland, första veckan i juni.
Tidigare möten har bl a hållits i Liverpool och Port Elizabeth. Denna gång samlades cirka 300 deltagare från hela världen, framförallt idrottsfysiologer och mötet har en klar prägel av fysiologi, men det är av värde även för medicinare och sjukgymnaster. Även en del (fys)tränare fanns på plats.

Programmet innehåll många intressanta punkter. Första dagen pratade Martin Buchheit, om utvärdering av unga spelare, avseende lämpliga fystester och monitorering av spelarna. Bl a pushade han för sitt eget test, med 40 sek löpning och 20 seks vila, i ökande hastighet, som ett sätt att både testa aerob och anaerob fitness.
SvFFs Helena Andersson höll föredrag om "Physical fitness education and development of national team players".

James Morton (Liverpool FC) pratade dagen efter, om de senaste rönen för kolhydrattillsförsel i samband med träning och match. Behovet av kolhydrat störst under match, medan periodisering med lägre kolhydrat och mer protein, kan vara en modell för träning. Detta stämmer delvis med vad som framkom på kostkonferensen på Bosön i våras, men där betonades kolhydratbehovet även under träning.

Shona Halson (Australian Institute of Sport) hade undersökt sömnen hos elitidrottare, och konstaterade att dessa sover 6.8 tim i snitt - vilket är mindre än de rekommenderade 8 timmarna. Hon spekulerade i hur detta kunde påverka deras prestationer. Det har till exempel visat sig att sova <6 tim per natt i minst 4 nätter i rad har negativ påverkan på kognitiv förmåga och stämningsläge, också aptitreglering, immunfunktion och glukosmetabolism påverkas negativt.

David Zalai från Budapest berättade om effekten av ett funktionellt "core strength" program för 15-årga elitfotbollsspelare, uppföljning efter en säsong. Knappt 100 fotbollsspelare genomförde ett 3-stegs program (successiv stegring ) 2 ggr/vecka med syfte att förbättra sin funktionella bålstyrka. Spelarna testades via FMS scoring system (Functional Movement Screen™) före, under samt efter genomförd säsong.
Resultaten visade att funktionell assymmetri minskade med 43%. Bålstyrkan förbättrades signifikant i relation till olika FMS övningar som ex djupa knäböj, lunge, pushup och aktivt SLR. Studien underströk vikten av bålstyrka, kvalitén på genomförandet av funktionella övningar samt prevention och prestation.

Jan Van Winckel från Belgien berättade att de i sin studie tittat på om den höga skaderisken under försäsongen hos ungdomsfotbollsspelare kan minskas genom att följa ett 5-veckors aerobiskt uppbyggnadsprogram under en försäsong samt även under "offseason" följa ett preventionsprogram innehållande övningar för att förbättra styrka, balans, koordination mm istället för enbart vila.
Ingen signifikant skillnad kunde ses vad gäller den totala träningsvolym veckovis mellan försäsong och "in-season" för säsong 1 och 2 trots interventionsstrategierna. Man kunde däremot se färre antal skador säsong 2.
Totalt antal skador säsong 1 var 1.26 (0.88 muskelskador) och säsong 2 inträffade 0.74 (0.46 muskelskador). Konklusionen av denna studie var att den höga skaderisken under försäsongen inte enbart kan förklaras av en hög belastning, och enbart vila under "off season" kan leda till ökad skaderisk under försäsongen.

Olivier Materne berättade om en undersökning som gjorts på vältränade ungdomsfotbollsspelare i Qatar där man tittat på relationen mellan osteochondrala skador och mognadsfas. Under en säsong registrerades skadeincidens, allvarlighetssgrad, typ av skada samt frånvarotid hos 289 unga fotbollsspelare i åldern 9-18. PHV (predicted age at peak height velocity was calculated by a non-invasive method).
426 skador rapporterades och de vanligaste skadorna var kontusion (36,8%), sprain (17,7%) och tillväxt relaterade skador (16,8%). Osteochondrala skador stod för 18,3% av alla skador i nedre extremiteten och de inträffade ffa hos spelare i åldern 14-15 år (drygt 50%).
En klar ökning av traumatiska skador (icke kontakt) inträffade hos spelare som passerat PHV. Största risken att få en osteochondral skada (43%) är i samband med tillväxtspurten, betydligt högre risk jfm muskelskador (17%). Rekommendationen är att individualisering av träningsbelastning hos unga vältränade fotbollsspelare bör göras beroende på vilken mognadsfas den enskilda spelaren befinner sig i för att minska risken för tillväxt relaterade skador.

Slutligen redogjorde Hassane Zouhal från Tunisien för en studie där man randomiserat 52 unga fotbollsspelare (13-14 år) i 2 grupper varav den ena gruppen genomförde ett 12-veckors styrketräningsprogram (4x3 veckors träning med 1 veckas återhämtning emellan) på 90 min. Programmet genomfördes 3 ggr/vecka och de spelare som utövade programmet under den här perioden hade förbättrat sin prestationsförmåga samt reducerat antalet skador jfm med kontrollgruppen.

För SvFF:s Medicinska kommitté:
Mats Börjesson och Annica Näsmark