Behövs fler målvakter på damsidan

Landslagsmålvakten Hilda Carlén ingår i "Målvaktsprojektet

Få fram fler målvakter som hållet måttet internationellt. Ett måste om svensk damfotboll ska kunna konkurrera på sikt.
– Vi är på rätt väg, säger Elisabeth Leidinge, som regelbundet utbildar nya målvaktsförmågor.

Endast några få med svenskt pass i Allsvenskan och Elitettan. Så illa såg det faktiskt ut på målvaktssidan i svensk damfotboll för tre-fyra år sedan.
– Vi hade Hedvig Lindahl, Kristin Hammarström, Sofia Lundgren och Carola Söberg. Samtliga är födda 82 eller 83. Bakom dem fanns i stort sett ingenting, säger Lilie Persson, assisterande förbundskapten i A-landslaget.

Artikeln är hämtad ur Magasinet Fotboll #1 2016.
Läs hela numret här!

"Så här kan vi inte ha det", tänkte Lilie Persson, konsulterade ett antal hängivna målvaktsfreaks och drog tillsammans med dem i gång "Målvaktsprojektet" i syfte att vaska fram fler sista utposter av hög klass. Distrikten och klubbarna hakade på. Sedan bar det av. Kort: Satsningen går ut på identifiera de största talangerna i respektive årskull
i samband med elitflicklägret och därefter följa upp dem grundligt.

Tjejerna får efter ett tag själva fylla i formulär om sin utveckling, men de erbjuds också möjlighet att få delta i samband med allehanda landslagsläger. Några gånger om året samlas de dessutom och tränar under erfarna och hängivna målvaktsinstruktörer som Elisabeth Leidinge och Anders Markström, allsvensk målvakt i Hammarby på 80-talet.

I november i fjol fick Sirius jättelöfte Emma Holmgren, stor straffhjälte när Sveriges F19-landslag vann EM i Israel tidigare under året, chansen att träna med A-landslaget på Bosön.
– Allt för att stimulera henne att träna ännu hårdare och ta nästa kliv i utvecklingen, förklarar Lilie Persson.

Och i februari samlades ytterligare en grupp unga, talangfulla målvakter för att gnuggas extra under sakkunnig ledning.
– Då var det fullt fokus på detaljer i spelet, säger Elisabeth Leidinge. En dag körde vi inläggsövningar, en annan dag tränade vi på spelet med fötterna och hur man ska agera i djupled.

Hilda Carlén är en av spelarna som ingår i "Målvaktsprojektet". Hon är 24 år och etablerad på seniornivå. Hilda vaktar till vardags målet i Piteås allsvenska lag, har gjort ett flertal ungdomslandskamper och debuterade i A-landslaget i Algarve Cup 2015. För henne är lägren med kolleger och instruktörer guld värda.
– Ja, verkligen, de är jätteviktiga. Man får den feedback som behövs för att kunna utvecklas ytterligare. På dagarna är vi ute på planen och nöter detaljer. På kvällarna tittar vi på film och analyserar hur vi beter oss i olika situationer, vad vi gör bra och vad vi kan förbättra.

Vilka är dina styrkor och svagheter som målvakt?
– Jag har bra igångsättningar, läser spelet väl och har en fin vänsterfot. Det jag framför allt behöver förbättra är inläggsspelet, där kan jag bli ännu mer aggressiv.

Hilda Carléns målsättning är glasklar: hon vill etablera sig i A-landslaget så snabbt som möjligt.
– Min ambition är att ta över som förstemålvakt efter Hedvig Lindahl.
– Om hon nu slutar någon gång, alltså, tillägger Hilda och skrattar.

"Målvaktsprojektet" har redan resulterat i fler potentiella burväktare. I dag är det sju-åtta svenska målvakter som regelbundet får speltid i allsvenskan och standarden har höjts avsevärt. Men Lilie Persson menar att fler måste kliva fram.
– Vi vill ha fram ännu fler duktiga målvakter, säger Lilie Persson. I vissa åldersgrupper är det fortfarande lite för tunt. Går ett korsband av eller om motivationen försvinner hos någon blir det tomt, och så kan vi inte ha det.

På killsidan tittar man mycket på fysiska förutsättningar. På tjejsidan har man inte nått så långt eftersom urvalet inte är lika stort.
– Det är klart att vi gärna ser att långa tjejer vill satsa på att bli målvakt. Krasst är det ju så att du helst ska vara en bit över 170 centimeter för att nå allsvenskan och
i förlängningen landslaget.

Både Lilie Persson och Elisabeth Leidinge säger att positionen längst bak i planen är den som har utvecklats allra mest i internationell damfotboll de senaste åren.
– Det görs inga "damfotbollsmål" längre i de stora mästerskapen och turneringarna. Målvakterna är helt enkelt för bra numera, säger Elisabeth Leidinge.

Båda hävdar också att Sverige hänger med anständigt i konkurrensen när det gäller att utbilda målvakter.
– Det har vi bevis på. Hedvig Lindahl är en keeper i världsklass och tjejerna i ungdomslandslagen håller hög Europaklass, säger Lilie Persson.
– Jag håller med. Vi börjar i alla fall att närma oss de allra bästa nationerna, tycker Elisabeth Leidinge.

Det är alltså några stycken som kan ta över efter Hedvig Lindahl i A-landslaget och bli nästa stora målvaktsstjärna i svensk damfotboll. Frågan är vem det blir. Hilda Carlén har redan anmält intresse. Och fler står på tur. Elisabeth Leidinge får, i egenskap av svensk målvaktsikon på damsidan, sista ordet:
– Emma Holmgren, Zecira Musovic i Rosengård och Matilda Haglund, som kommande säsong spelar med Linköping i allsvenskan, har jag jobbat med ett tag. De har alla förutsättningar att bli riktigt bra.
– Men vem av dem som blir bäst är omöjligt att säga i nuläget.

Lilie Persson om sex unga målvakter på elitnivå:

  • Hilda Carlén, Piteå: "Etablerad i allsvenskan. Jämn, stabil. Fin vänsterfot och speluppfattning."
  • Zecira Musovic, Rosengård: "Storväxt keeper som syns och hörs. Också helt okej med fötterna."
  • Emelie Lundberg, Eskilstuna: "Gjorde jättefin säsong i allsvenskan förra året. Bör förbättra fysiken."
  • Jennifer Falk, Göteborg: "Stark allsvensk säsong bakom sig. Reflexsnabb. Bör också förbättra fysiken."
  • Matilda Haglund, Linköping: "Meriter från våra u-landslag. Tar nu ett nytt steg i karriären, till allsvenskan. Spännande."
  • Emma Holmgren, Sirius: "Explosiv och reflexsnabb, stark i närspelet."