Ring och få hjälp!
Ring 020-44 11 11
Läs merHan vill inte kalla sig fotbollsrevolutionär. Ändå har Daniel Lindahl lyckats med något som många andra drömmer om – att få spelare att återvända.
Artikeln ingår i en serie där ett antal fotbollsprofiler analyserar hur vi ska få fler tjejer att vara med i världens största folkrörelse.
Denna artikel är hämtad ur Magasinet Fotboll #2 2017.
Hur länge har projektet pågått?
– Vi är inne på vårt tredje år. Från början var det ett test för att se om man med annat upplägg än det traditionella i en föreningsmiljö kunde locka tillbaka tjejer som tidigare har slutat med fotbollen. Ledorden var att man skulle få träna och spela fotboll "på sina egna villkor".
Hur ser upplägget ut konkret?
– Grundförutsättningarna var att erbjuda en träning i veckan och man bestämmer själv hur ofta man vill träna. Bra eller dålig form spelar ingen roll, alla kör utifrån sina egna förutsättningar.
Är det både träning och seriespel?
– Vi har tränat både inom- och utomhus. Förra säsongen deltog vi i seriespel i sju-fotboll damer. Alla matchas i matcherna. Här respekterar vi alla individer oavsett kunskap och utveckling.
Hur många är ni?
– I dag har vi en Facebookgrupp bestående av 140 personer. Alla dessa har inte deltagit i träning. Många är nyfikna och vill veta mer eller avvakta lite. Men vi har en kärntrupp av spelare som tränar regelbundet. Sedan har vi ett flertal som kommer lite då och då.
– Vi har dessutom spelare som fått lite sug att köra mer och har tränat med föreningens A-lag.
Vad är din förklaring till den höga andelen dropouts på tjejsidan?
- Ska jag plocka ut de två orsaker så tror jag att den främsta är när man slår sönder de sociala grupperingarna, och den andra att vi har för få bra och utbildade ledare.
– Nästan all forskning om varför tjejer slutar spela fotboll bottnar i en ledarfråga. Att man inte blir tillräckligt sedd, eller inte får den stöttning och feedback man önskar. Många upplever även att träningarna inte är tillräckligt roliga eller utmanande.
– Ledarna kan ha svårt att hitta en balans mellan "en satsning" och breddfotboll. Det är inte ovanligt att spelare i ett tjejlag tränat tre och ibland fyra pass i veckan redan från tidig ålder. Man har tränat försäsong på konstgräs och man har rest land och rike runt för att spela matcher i alla dess former.
- Det blir helt enkelt för mycket och många spelare är mätta när de kommer upp i seniorverksamheten.
Finns det fler faktorer?
– Ja, vi skapar till exempel alldeles för små träningsgrupper redan från början. Lagen blir direkt sårbara då spelare slutar. Vi får då en dominoeffekt som kan resultera i att hela åldersgrupper läggs ner och spelare slutar trots att det kan finnas sju–tio spelare kvar som gärna hade fortsatt. Dock är inte dessa tjejer intresserade att börja om i ett nytt lag och en ny social gruppering.
Menar du att tjej- och damfotbollen är felorganiserad? Borde man ta mer sociala hänsyn i tjejfotbollen?
– Nej, det är egentligen ingen könsfråga, men på grund av det rådande läget på flicksidan med för små grupper så är tjejlagen mer sårbara …
Bristen på kvinnliga ledare framhålls som en viktig orsak. Håller du med?
– Min personliga uppfattning är att fler kvinnliga ledare i sig inte löser dropoutfrågan. Majoriteten av flickorna som har deltagit i studier kring denna fråga menade att det inte spelade någon roll om tränaren eller ledaren var kvinna eller man.
– En dålig tränare är en dålig tränare oavsett kön.
Vilka slutsatser drar du av ditt eget projekt?
– Att det finns ett enormt sug efter fotboll bland dem som tidigare har slutat, men föreningarna saknar verksamhet som passar för "återvändare" som vill träna fotboll mer utifrån sina egna villkor. Det vi har gjort är inte på något sätt revolutionerande utan snarare en modell som skulle passa i vilken förening som helst. Som ett komplement till ordinarie verksamhet.
Ring 020-44 11 11
Läs mer