20 juli 2017

"Äldre aktiva ställer andra krav"

Denna artikel är hämtad ur Magasinet Fotboll #2 2017.

Hon är elitgymnasten som höll på så länge att hon kom att kallas "mormor" av de övriga. Inte för att det störde henne, det gav faktiskt en viss status i gruppen att vara äldst. Däremot påminde det om att tiden obönhörligen sprang ifrån henne och att kroppen inte längre var en 14-årings.

– När jag blev äldre och pressen ökade, med ny miljö och ny coach, klarade jag inte alltid av att prestera. Det var skador, eller så blev jag nervös för att uppträda inför folk. Men jag skyllde alltid alla problem på mig själv, säger Natalie Barker-Ruchti, som är docent vid institutionen för Kost- och Idrottsvetenskap på Göteborgs Universitet.

Det var först när hon var på väg att ta sin kandidatexamen som hon på allvar började fundera över hur hennes idrottskarriär hade sett ut.

- Jag insåg att vissa saker jag hade upplevt under min idrottskarriär inte varit normala, eller att de åtminstone kunde ha varit annorlunda.

Hennes forskning har därför fokuserat på utövarens välmående. Främst har Natalie Barker-Ruchti tittat närmare på gymnastikens värld, men hon har också hunnit få en god inblick i fotbollens. Framför allt på damsidan där hon och kollegan Rebecca Andersson i ett forskningsprojekt gjort djupintervjuer med sju landslagsspelare, samtliga strax över 20 år.

- En sak som vi upptäckte var att de tjejer i vår studie som har nått damlandslaget nästan enbart har fokuserat på fotbollen. Det innebär att studierna till viss del har försakats. Hon är noggrann med att poängtera att det inte går att dra för stora växlar på resultatet, men att det ger en indikation och anledning att följa upp med ett större underlag.

– Vi slogs av hur snarlika deras karriärer hade varit, men framför allt hur lika deras tankar var. Mest förvånande var hur lite vikt de lade vid utbildning. Inte minst med tanke på att utbildning ger tjejer hög status i samhället. Jag har inga belägg för att säga att tjejer är mer pressade än killar av yttre faktorer, men det finns ett könsperspektiv i lagsport som gynnar killar, säger Natalie Barker-Ruchti.

Samtliga tjejer i studien menade att de hade varit tvungna att prioritera fotbollen för att kunna nå eliten. Natalie Barker-Ruchti anser dock att det finns en betydande skillnad mellan könen när det gäller vägen under, men framför allt efter en elitsatsning.

- Pengarna är så mycket mindre i damfotbollen och vad ska damerna göra efter att de avslutat sina karriärer om de inte har en utbildning att falla tillbaka på? Att prioritera elitidrott är ett osäkert val för tjejer.

Natalie Barker-Ruchtis nuvarande forskning fokuserar på hur en satsning på idrott kan förlängas uppåt i åren. Inom gymnastiken har det nämligen skett en smärre revolution där allt fler utövare på elitnivå är betydligt äldre i dag än för bra tio–femton år sedan.

Natalie Barker-Ruchti tror att fotbollen kan dra lärdomar av det som har hänt inom gymnastiken.

– Den slutsats jag drar är att det bara skedde. Ett par aktiva bestämde sig för att satsa vidare och har därmed visat vägen för andra. Men en viktig sak som hände var att de aktiva började ställa andra krav när de blev äldre. Coacherna blev tvungna att lyssna mer och behandla de aktiva som vuxna. Plötsligt fanns det också andra intressen i livet som man fick ta hänsyn till, säger Natalie Barker-Ruchti och fortsätter:

- Jag funderar på om detta synsätt kan implementeras inom fotbollen. I grunden handlar det om att skapa flexibla system för idrottsutövaren så att så många som möjligt kan fortsätta.

Med det resonemanget pekar Natalie Barker-Ruchti på en avgörande parameter: jakten på talang som ofta överskuggar allt annat redan i tidig ålder.

– Alla kan inte bli elitspelare, men har du som tränare perspektivet att alla kan lära sig så ökar chanserna att vi får fler elitspelare, och även fler som fortsätter att idrotta.

En av de största nötterna att knäcka för idrottsvärlden är att få bukt med den stora andel avhopp som sker i tonåren. Natalie Barker-Ruchti återvänder till sitt resonemang om flexibla system.

– I gymnastik har vi sett att nyckeln finns i utövarens omgivning och den stöttning som ges. I exempelvis puberteten händer saker med kroppen. Där gäller det att se det som en fas man går igenom, snarare än att se det som att talang saknas. Jag tror att också fotbollen behöver mer av det perspektivet.