20 december 2017

Konstgräs och miljö - "oron överdriven"

Larmen om konstgräsets skadeverkningar ljuder emellanåt höga. Men hittills finns ingen forskning som ger skäl till oro. Det menar Ingvar Björkman i SvFF:s anläggningskommitté.

Texten är hämtad ur Magasinet Fotboll #4 2017.

De senaste studierna kring faror med mikroplaster i natur och vattendrag har inte kunnat påvisa att konstgräset är en bov i dramat. Det finns enligt forskarna heller ingen uppenbar fara för den egna hälsan med att vistas regelbundet på en fotbollsplan.

– När det gäller konstgräset och hälsoaspekter har EU:s kemikalie-inspektion, ECHA, kommit fram till att riskerna är väldigt låga för både spelare, funktionärer och planskötare. Fifa har också tittat på hälsoriskerna, bland annat för cancer. Deras medicinska expertis säger att det inte finns någon forskning i världen som visar att konstgräs/granulat skulle vara farligt för spelarna.

Naturvårdsverket har i en färsk rapport varnat för granulatsvinn från konstgräsplanerna, bland annat att det försvinner fyllnadsmaterial via dränvattnet som rinner ut från anläggningarna. Ingvar Björkman tillstår att det försvinner fyllnadsmaterial, men hur mycket det är saknas det tillräcklig forskning om.

– Man ser med blotta ögat att det ligger granulat utanför själva spelytan och det hamnar i träningsväskan, i hemmets tvättmaskin och i omklädningsrummet.

Det finns ny forskning kring dräneringsvattnet från planerna. Luleås tekniska universitet konstaterar att vattnet som tränger genom planerna och ut i dräneringsrören är cirka 15 procent av totalen.

– Själva planen fungerar som ett vattenmagasin där det mesta dunstar bort. Även här saknas forskning som pekar ut konstgräset som källa till mikorplasterna i våra hav, säger Ingvar Björkman.

I väntan på tydligare forskningsresultat har SvFF:s anläggningskommitté tagit fram direktiv för hur idrottsplatser med konstgräs bör utformas och skötas. Bland annat rekommenderas slutna vattensystem där filter sätts in, samt större ytor runt planerna där snö kan läggas upp vintertid.

– När snön smälter kan granulatet samlas ihop och återföras till planen. Man tittar även på miljöstationer i vissa kommuner, där spelarna till exempel skakar ur kläder och skor på bestämda platser efter träning så att granulatet inte följer med hem.

Ingvar Björkman poängterar att han välkomnar ytterligare forskning, men tycker att det i dagsläget förs en något onyanserad debatt.

– Mediernas bild är kraftigt överdriven, om man ser till det forskarna kommit fram till hittills. Det värsta scenariot vore att kommunerna blir skräckslagna och drar sig för att bygga nya konstgräsplaner eller byta ut de gamla. Det vore en katastrof för fotbollsutvecklingen, men också för folkhälsan.

Fotbollsspel & konst­gräsplaner

  • Mer än av tredje idrottsaktivitet i Sverige är fotboll.
  • Fotbollen står för cirka 21 miljoner aktiviteter för personer på 7–25 år.
  • Enligt RF är en aktivitet en timmas match eller träning som är ledarledd.
  • Det finns cirka 750 fullstora konstgräsplaner i Sverige.
  • Det finns cirka 300 konstgräsplaner i mindre storlek (fem- och sjuspelsplaner) där det bedrivs organiserad verksamhet.
  • Utöver dessa finns även ett antal spontanfotbollsytor, oftast anlagda av kommunala bostadsbolag och privata företag.

Läs mer

Upplagt av: Juan Martinez, Magasinet Fotboll