Guldbollen 1997

Han har inte spelat en enda match i Allsvenskan. Han har bott hela sitt vuxna liv utomlands. Nu är Pär Zetterberg, 27, Sveriges bästa fotbollsspelare.
Han har fått en helt annan fotbollsuppfostran än andra svenska fotbollsgrabbar. Det är nog därför som han har så mycket att tillföra landslaget. Pär har en teknik och bollbehandling som få, om ens några, pojkar lär sig i Sverige. Han dansar fram på lättare fötter, han slår mjukare passningar och han slår tjusigare frisparkar än någon annan i landslaget.

Sagan om Pär Zetterberg började 1986 när några farbröder i mörka rockar dök upp på Falkenbergs B-plan. Den där grå höstdagen i Falkenberg för elva år sedan förstod ingen vilket avgörande ögonblick det var för Pär Zetterbergs fotbollskarriär.
- Jag lade märke till dem. Det brukade ju inte komma så många och titta på B-laget, har Zetterberg berättat.
- Men vilka de där figurerna var hade jag ingen aning om, och än mindre att de var där för att titta på mig.
Men den blonde mittfältarens insats var uppenbarligen till belåtenhet.
- Jag blev nerbjuden och efter tio dagar i Bryssel tvekade jag inte att slå till.
Det har Pär Zetterberg aldrig ångrat. Efter elva år i Belgien är han storstjärna i storklubben Anderlecht, och han har tagit en ovanlig väg till titeln Sveriges bästa fotbollsspelare.

Alla år i Belgien har gjort hallänningen osvensk i sitt spel. Det är en stor tillgång, men till en början var det ett problem för Pär Zetterberg i landslaget.
- I början var den svenska stilen väldigt ovan för mig. I Anderlecht försöker vi alltid lösa situationerna med kortpassningsspel, även i trängda lägen.
I blågul dress stötte Pär Zetterberg också på nya och för honom okända krav. Han tvingades till defensivt slitgöra. I Anderlecht kan han nästan helt ägna sig åt anfallsspel.
Inte underligt att det tog tid att anpassa sig i landslaget. Första matchen från start lovade gott - Pär gjorde mål mot Israel - men den riktiga islossningen dröjde.

Först 1997 blev han den dominant, den spelmotor i landslaget som många har hoppats.
- Jag har vuxit till mig och blivit mer mogen, helt klart, tycker Pär själv.
Det har varit en underbar och underlig säsong för Pär Zetterberg. Hans klubblag Anderlecht gjorde 1996/97 ett sämre resultat än på många år. Laget blev bara fyra i belgiska ligan, 15 poäng efter mästarklubben Lierse.
- Jag gjorde min klart bästa säsong i Belgien. Jag känner mig ännu starkare än 92/93 då jag blev vald till årets spelare i ligan.
Likadant har det varit med landslaget. Totalt sett en säsong att glömma med det misslyckade VM-kvalet - men Pär Zetterberg är bättre än någonsin.

En stor sak saknar den lille mittfältaren (175 cm) i sin sagolika karriär; ett VM-slutspel. Han missade VM i USA 1994 på grund av en svår knäskada. Han missar VM i Frankrike 1998 för att resten av landslaget inte var tillräckligt bra. När VM spelas år 2002 är Pär Zetterberg 31 år.
- Då hoppas jag verkligen att vi kvalar in, om jag så ska sitta på bänken eller på läktaren. Jag vill så gärna uppleva ett VM-slutspel.

Familjen Zetterberg trivs i Belgien. Pär, flickvännen Linda, snart ettårige sonen Erik och golden retrievern Ida har det bra i Waterloo, ett par mil utanför Bryssel. Efter elva år talar Pär franska felfritt och förstår all flamländska. Men Belgien blir aldrig som ett riktigt hemland för honom.
- Den dag jag avslutar proffskarriären ska jag ta första planet till Sverige. Falkenberg kommer alltid att vara hemma för mig.