Förbundskaptener varnar för spelarimporten

De skandinaviska förbundskaptenerna Lars Lagerbäck, Åge Hareide och Morten Olsen vill trygga landslagens framtida konkurrenskraft och varnar för den ökande importen av utländska utfyllnadsspelare till de skandinaviska toppligorna.
Förbundskaptenerna Lagerbäck, Hareide och Olsen

Kvalitetsimport är bra, kvantitetsimport är sämre

Förbundskaptenerna i Sverige, Norge och Danmark erkänner de bästa utländska spelarnas sportsliga betydelse för våra inhemska ligor och framhäver som exempel betydelsen för FC Københavns framgångar som norska spelare som Brede Hangeland och André Bergdølmo, svenskar som Tobias Linderoth och Marcus Allbäck samt kanadensaren Atiba Hutchinson har haft.
Kvalitetsimport - Jonathan Johansson, MFFOch den injektion publikfavoriter som Afonso och Paulinho har varit för den allsvenska fotbollen är oomtvistad. Lars Lagerbäck framhåller också gärna spelare som Jonathan Johansson och Tomas Zwirgzdauskas som spelare som definitivt tillfört Allsvenskan kvalitet.
Men förbundskaptenerna Lagerbäck (Sverige), Hareide (Norge) och Olsen (Danmark) varnar kraftfullt för den stigande importen av utländska spelare utan landslagsklass till Allsvenskan, Tippeligaen och SAS Ligaen.
Fördel försvinner
- Under de senaste åren har vi sett antalet högst ordinära utländska spelare öka i de skandinaviska klubbarna, lyder varningen från de tre förbundskaptenerna som förtydligar:
- Om de utländska spelarna inte höjer den sportsliga nivån i de tre länderna så upptar de i stort sett bara platser i trupperna som annars skulle besatts av inhemska talanger. Och det har en negativ inverkan på den skandinaviska talangutvecklingen.
Därmed pekar förbundskaptenerna på att en nyckelfaktor för de svenska, danska och norska landslagens tävlingsframgångar sedan 80-talet är på väg att försvinna.
- Våra landslag har till viss del profiterat på att många av de stora ligorna i Europa har haft en hög andel utländska spelare, påpekar Morten Olsen och fördjupar resonemanget:
- Men den nisch som vi lyckats nyttja, där våra egna talanger fått plats att utvecklas i klubbarna hemmavid och sedan vidareutvecklas i större, europeiska, klubbar är på väg bort.
Den danske förbundskaptenen pekar på att först öppningen av gränserna till Östeuropa och därefter Bosman-domen också har skapat en större konkurrens på den skandinaviska fotbollsmarknaden.
Konkurrensen om att komma till de attraktivaste västeuropeiska klubbarna har blivit hårdare för skandinaviska spelare samtidigt som hemmamarknaden har öppnats för spelare från såväl Östeuropa som Afrika och Sydamerika.
Vardagskonkurrensen viktig
- Jag har en bakgrund i klubbfotbollen och har själv haft stor glädje av utländska spelare i mina trupper. Men allt eftersom har importen av utländska spelare stigit kraftigt i de tre ligorna och det är på tiden att vi ur sportslig synpunkt varnar för de långsiktiga konsekvenserna av denna utveckling, säger Åge Hareide som innan förbundskaptensposten i Norge tränat topplag i alla de tre skandinaviska ligorna. Hareide fortsätter:
- Utländska kvalitetsspelare kan verkligen bidra positivt till träningsintensiteten och den dagliga konkurrensen mellan spelarna i klubben. Men i förhållande till utvecklingen av de inhemska spelarna är det bara en fördel när de utländska spelarna tillför en högre nivå.
Förbundskaptenerna är fullt på det klara med att klubbarnas ekonomi är avgörande för kvaliteten på de spelare klubbarna har möjlighet att knyta till sig från utlandet. Liksom att det på detta område råder en konkurrenssituation som inte har något med brist på vilja att göra.
- Det är naturligtvis först och främst de största och kapitalstarkaste klubbarna i Skandinavien som har råd att köpa de bästa utländska spelarna, de som verkligen kan tillföra klubbfotbollen något, säger Lars Lagerbäck och fortsätter:
- Våra ligor kommer givetvis alltid utgöra utvecklingsplatser för talangfulla spelare oavsett nationalitet, spelare som antingen är på väg till större klubbar utomlands eller som gör ett mellanspel. Men vi kan inte framöver utveckla lika många inhemska talanger i klubbarna om de dagligen ska konkurrera med utländska spelare som inte sportsligt är väsentligen bättre.
Fördubbling på fyra år
En översiktlig analys gjord av SvFF visar att antalet utländska spelare i Allsvenskan stigit från 11 % säsongen 2002 till 21 % 2005. Och i år visar ett nedslag i Allsvenskans 14:e omgång att 30 % av spelarna var utländska.
Lika oroande är att endast 10 % av spelarna i Allsvenskan har ålder och medborgarskap som möjliggör spel i det svenska U21-landslaget.
En motsvarande undersökning från det norska förbundet avslöjar samma tendenser som i Sverige och bekräftar samtidigt förbundskaptenernas påstående att mängden utländska spelare utan större sportsliga meriter ökar.
Således var 15 % av spelarna i Tippeligaen 2000 utländska medan det till i år stigit till 33 %. Undersökningen visar att det finns ett samband mellan antalet utländska spelare och deras speltid men avslöjar däremot att bara 38 % av de utländska spelarna når upp till att vara på planen mer än hälften av speltiden.
Den genomsnittliga speltiden för en utländsk spelare i Tippeligaen är bara 34 %, vilket betyder att deras sportsliga berättigande inte överensstämmer med deras antal. Därmed kan sägas att de tar platser från inhemska spelare som skulle kunna representera de norska landslagen.
I Danmark har ingen av de tolv klubbarna i SAS Ligaen mindre än fem utländska spelare i truppen med Viborg och Aalborg som de flitigaste importörerna (vardera tio utländska spelare i truppen). Brøndby har nio medan FCK och Midtjylland har åtta var.
Reglering
I Danmark har DBU just till denna säsong tillåtit klubbarna att sätta ytterligare tre spelare på bänken, förutsatt att de är under 21 år, som ett led i utvecklingen av unga talanger.
- Men förbunden kan ju inte nöja sig med att hitta på nya regleringar om klubbarna bara fortsätter med att hämta spelare utifrån istället för att satsa på utvecklingen av egna spelare, betonar Morten Olsen som under sin tid som klubbtränare i såväl Danmark, Tyskland som Holland hade att finna sig i kvoter på tillåtet antal utländska spelare.
De dåvarande reglerna är nu upphävda med hänvisning till EU- och EES-avtal.
På europeisk nivå har UEFA lanserat en begränsning som inte kan tas för diskriminerande men i linje med ett mångkulturellt samhälle som det skandinaviska. UEFA arbetar följdenligt med begrepp som "inhemskt utvecklade spelare", d v s utan att ta ställning till spelarens etnicitet eller nationalitet men däremot enkom till spelarens anknytning till en eller flera klubbar i samma land.
Klubbarna i UEFA:s klubbturneringar ska således redan denna säsong ha minst fyra "inhemskt utvecklade spelare" i sina officiella trupper på maximalt 25 spelare. Därmed avses spelare som i minst tre år från det de var 15 till 21 år har spelat i en eller flera klubbar i samma land.
Till säsongen 2007/08 ökas antalet till sex spelare och säsongen därpå kommer UEFA kräva minst åtta "inhemskt utvecklade spelare" i trupperna.
Sportsliga motiv
De tre förbundskaptenerna har ett yrkesmässigt intresse i att problemställningen uppmärksammas.
- Konsekvenserna kommer att drabba landslagen först om några år så det är därför inte aktuellt för oss i våra nuvarande funktioner. Men klubbfotbollen drabbas också när konjunkturerna ändras och prisvärda utländska spelare börjar bli för dyra för klubbarna i Skandinavien. Därför finns det ett gemensamt ansvar för att få tillbaka utvecklingen på rätt spår, menar förbundskaptenerna.
- Vår inställning får inte på något vis sammanväxlas med någon allmän hets mot den samlade gruppen av utländska spelare. Det är däremot en sportsligt motiverad varning för kvaliteten, eller snarare bristen på densamma, bland ett ökande antal importer till den skandinaviska fotbollen.
För vi måste också erkänna att det försiggår en stor trafik av svenska, norska och danska spelare mellan de tre ligorna. Oavsett om det skylls på oljepengar i Norge, skattefördelar i Sverige eller forskarstatus i Danmark, avslutar Lars Lagerbäck med syftning på de löne- och skattemässiga särskillnaderna i de tre länderna.
Inom handbollen är tendenserna desamma och danske landslagstränaren Ulrik Wilbek kommenterade förra veckan frågan så här:
- Det är bra att klubbarna har knutit till sig några av de riktigt bra namnen från Island, Norge och Sverige. Men låt oss tillägga att det också är många svagare kort. Jag fattar inte att man hämtar hit tredjerangsspelare. I en del klubbar är vi alltså långt ner i nivå. Det verkar som att ett utländskt pass i sig är en kvalitet, sa Wilbek till Jyllands-Posten.
Situationen och framtiden för europeisk landslagsfotboll fanns bland ämnena på det tränarseminarium som arrangerades av FIFA och UEFA i Berlin förra veckan.
Där fick de tre förbundskaptenerna läge att ventilera problemställningarna i skandinavisk och europeisk fotboll både internt och mera formellt under konferensen med sina kollegor från de övriga 49 UEFA-nationerna.