12 maj 2014

Ledare kan anmälas anonymt

I halvtid är det jämna siffor och åttaåringarna är laddade inför fortsättningen. Bara ett inslag stör idyllen. Det ena lagets tränare har vid upprepade gånger ljudligt anmärkt på den unge domarens beslut. I pausen går tränaren fram till domaren:

– Jag ska se till att du inte får döma något mer om det fortsätter så här, säger tränaren till domaren.

Ett par föräldrar hör samtalet. När andra halvlek tar vid fortsätter tränaren klaga högljutt. Vid sidlinjen blir alltfler upprörda över tränarens beteende.

Det slutar med uddamålsvinst för den högljudde tränarens lag. Spelarna tar varandra i hand och tackar för "en bra match". Men eftersmaken är besk. Flera av föräldrarna och det andra lagets ledare är upprörda och diskuterar tränarens uppförande. De bestämmer sig för att kontakta den egna klubbens ungdomsansvarige.

Artkeln är hämtad ur Magasinet Fotboll #1 2014.Beskrivningen ovan är hämtad ur verkligheten. Händelsen utspelade sig under en helt vanlig match i "Sanktan" i höstas. Ett par dagar senare kontaktades tränarens förening av såväl motståndarlaget som den unge domarens klubb. Av redogörelsen framgick att de krävde ett snabbt agerande. Annars skulle ärendet gå vidare till distriktsförbundet. Svaret kom omgående från tränarens överordnande, som bad om ursäkt och lovade att "tala med denne och att detta inte skulle upprepas igen".

Djurgården lanserade i fjol ett innovativt grepp, ett whistleblowersystem, där medlemmar och målsman till minderåriga medlemmar ska kunna rapportera missförhållanden inom föreningen. Nytt är att anmälan görs till en extern part, som i sin tur utreder och presenterar förslag till klubbens styrelse.

– Så vitt jag vet är det första gången en svensk förening jobbar på det här sättet. Vi tror stenhårt på konceptet att någon utifrån ska granska vår verksamhet. Men det är lite för tidigt att säga hur systemet kommer att utformas. Vi har haft ett par ärenden via whistleblower men utvärderar just nu hur funktionen ska se ut i framtiden, säger Filip Lundberg, CSR-ansvarig och analytiker hos Djurgården.

Syftet med proceduren är att få folk att anmäla oegentligheter, även när de inte känner sig bekväma med att göra det till ansvarig ledare inom föreningen. I förlängningen handlar det om att ta kommando över den egna verksamhetens brister, att förekomma kriser snarare än förkommas i mediestormar när något väl händer.

– Vi måste bygga upp immunsystem kring de egna föreningarna, så att vi inte står upptryckta mot väggen varje gång en incident inträffar. Jag upplever att idrotten är lite särskild från resten av samhället. Vi måste våga ta debatten om vad vi gör och inte vara rädda för negativa rubriker. För saker kommer alltid att inträffa. Inte minst i en verksamhet som vår med 1.700 barn och ungdomar, säger Filip Lundberg.

Som exempel pekar han på hur sympatierna vände i samband med den så kallade "päronattacken" på Stockholms stadion i fjol. När klubben redogjorde för all förebyggande verksamhet som gjorts och fortfarande pågick vände skriverierna till Djurgårdens fördel.

– Det finns en gräns för hur mycket en förening kan ta ansvar för. Vi har inte och kan inte ha all kompetens. Detta är en komplex verksamhet med allt från eldsjälar till drivna företagsledare involverade. Framtidens föreningsutveckling består i att få ihop det kommersiella med folkrörelseperspektivet, utan att tappa respekten för själva idrottskulturen, menar Filip Lundberg.

Peter Mattsson är idrottschef på Riksidrottsförbundet. Även han menar att föreningsidrotten måste stärkas inifrån. Inte minst när många indikatorer pekar på ett tuffare samhällsklimat med sämre skolresultat, ökat utanförskap och en hög ungdomsarbetslöshet.

– Hela idrotten har en värdegrund som visat sig hålla över tid. Men om vi rannsakar oss själva så är frågan om vi orkat torgföra den tillräckligt, säger Peter Mattsson.

Han anser att hela idrottsrörelsen behöver stå upp för sin värdegrund, göra den känd och påvisa vikten av sin betydelse utanför den omedelbara fysiska upplevelsen. Peter Mattsson pekar på en undersökning som organisationen Friends genomförde så sent som i somras. Där visar det sig att hela 93 procent av barn i åldrarna 9–15 år upplever glädje och gemenskap i sitt föreningsidrottande.

– Det är en fantastisk siffra. Men min känsla är att föräldrar har allt mindre tid att involvera sig i sina barns idrottande. Däri ligger en fara, för vi är trots allt våra föreningar, säger Peter Mattsson.

Som idrottschef på RF följer han kontinuerligt de initiativ och satsningar som görs för att stärka föreningsidrotten. Han nämner ett färskt exempel där handbollsföreningen IK Bolton tillsammans med Rädda Barnen utbildat alla ledare och tränare i hur föreningen ska förebygga kränkande behandling och diskriminering.

– Djurgårdens satsning är innovativ. Att kunna vara anonym som anmälare är ett intressant grepp. Fungerar det för Djurgården är det bra, men det är inte säkert det passar alla, säger Peter Mattsson och utvecklar:

– I slutändan handlar detta om att idrottens, liksom samhällets kanske viktigaste fråga idag är att stärka föreningsdemokratin. Att erkänna när vi gör fel och våga vara öppna är en av grundvalarna i verksamheten. Vi tar ett stort samhällsansvar och det förpliktigar. Min upplevelse är att idrottens ansvar blir allt viktigare. Därför måste vi också utbilda fler, öka kunskapen kring idrottens värderingar och få fler vuxna att engagera sig.

Ett whistleblowersystem är få föreningar förunnat. Breddklubbar som redan idag är ekonomiskt pressade har knappast resurser för att hyra in externa konsulter som ska kvalitetssäkra verksamheten. Filip Lundberg i Djurgården håller med om detta, men tror ändå att såväl bredd- som elitföreningar och inte minst Svenska Fotbollförbundet har ett gediget arbete framför sig. Frågan om ett fungerande föreningsliv är så mycket större än att hantera olämpliga ledare eller skrikande föräldrar som gör bort sig under en match eller träning.

– Vi måste se över hela produkten vi erbjuder. Det handlar absolut inte om att skapa ett angiverisystem, men att öppna upp verksamheten och göra den transparent är nödvändigt. Det tvingar oss att bli bättre. I grund och -botten handlar det om hela föreningsdemokratin. Tänk om vi med alla våra tusentals medlemmar lyckades aktivera många fler. Då skulle vi aldrig hotas av de destruktiva krafter som ibland riskerar att äventyra verksamheten, säger Filip Lundberg och tillägger:

– Medlemsdemokratin är sårbar. Det gäller att äga de egna frågorna och kunna stå upp för sin verksamhet.