Guldbollen 1999

Stefan SchwarzStefan Schwarz vill dela med sig. Det var så tydligt, den där dagen, när han tog emot Guldbollen. När tv-kamerorna slocknat på Nalen, när sista intervjun var gjord, utbrast Stefan:
- Var är min fru, hon måste få vara med också, hon har ju stöttat mig genom alla år.

Han hade många konkurrenter, men valet framstår allt mer självklart. Stefan Schwarz står som själva symbolen för den uppoffrande lagspelaren, kämpen, människan med det stora hjärtat. Han symboliserar också det landslag som Tommy Söderberg och lasse Lagerbäck byggt upp sedan vintern 1998. Grunden vilar på "En för alla, alla för en". I centrum: Stefan Schwarz, som spelat tio minuter med brutet ben, som alltid stått upp, aldrig vikit ner sig, alltid gjort allt för laget, för kamraterna.

Strax efter klockan 23 på kvällen den åttonde november 1999 tog han emot Guldbollen, Aftonbladets och Svenska fotbollförbundets pris till årets bäste svenske fotbollsspelare. Han fick den för hjälteinsatser i EM-kvlaet - aldrig någonsin ska hans mod den 5 juni på Wembley glömmas. Han stod emot sparkar och slag, han tryckte tillbaka. På rätt sida domare José M Garcias lagbok.

Han fick utmärklesen för sin bärande roll i Sunderland, överraskningen i Premier League. Han fick den, kort, för sin sotrhet som fotbollsspelare under 1999. Stefan Schwarz, spelaren som har full koll i alla matchens minuter, som noterar allt som händer runt omkring honom, som aldrig slappnar av. Behöver knappast sägas, men han fick GUldbollen av en helt enig jury.

Alla som tar emot Guldbollen strålar av stolthet. För att använda ett överdrivet bildspråk stod Stefan Schwarz i lågor. Förbundskapten Söderberg ringde till honom vid 22-tiden på kvällen den 1 november, vekcan före TV-galan. För att beskriva Stefan Schwarz som människa måste jag återge vad som hände direkt när Söderberg lämnade över luren till mig för att sköta några praktiska detaljer:
- Grattis, sa Stefan innan jag hann öppna munnen.
Va, det är väl jag som ska gratulera?
- Nej, jag ska gratulera, du har ju gift dig precis, sa Stefan.
Han är sån.
Under veckan hade vi många telefonsamtal. Vi kom in på ämnet kläder och jag minns att jag sa nåt om att mörk kostym är ett gott val.
- Smoking, säger Stefan. Det är självklart att jag ska ha smoking, jag vill visa hur viktigt det här är för mig.
I tv-galan överglänste han alla, värdigt en Guldbollenvinnare. Smoking och nyinköpta lackskor.

Timmarna fram till tv-sändningen var stressiga.
Stefan var inbokad för en stor intervju med Aftonbladets Peter Wennman, han var inbokad för en fotosession i Aftonbladets studio, han skulle till frisör, fixa kläder. Ändå, i all stress och spänning, tog han sig tid att träffa Pierre Zamayeri, 11, och Adam Hsissen, 10, från ett pojklag utanför Stockholm. Mötet var ett inslag i kampanjen Barn2000 med bland annat Rädda Barnen och Aftonbladet som arrangörer. Stefan berättade om sin karriär, gav nyttiga råd. När de alla andra skulle längta efter lung och ro ställde sig Stefan och skrev autografer, sju åt Adam och åtta åt Pierre.
- Otroligt att han tog sig sån tid, sa killarna efteråt. Det är inte otroligt, inte när det gäller Stefan Schwarz. Han är sån.

Som i sitt tacktal, där han framhöll tränare, lagkamrater, vänner, familj. Alla - utom sig själv. Hustrun Ceus vet att ingen kunde bli mer stolt än Stefan över priset:
- Han kanske inte visar med stora gester, men han är gränslöst stolt.

Avslutningsvis ett stycke ur Aftonbladets krönikör Lasse Sandlins text dagen efter Guldbollenutdelningen.
"En grundbult är, enligt Svenska Akademiens ordlista 'en detlaj som allt annat är beroende av'. Tommy Söderberg fann sin grundbult en onsdagkväll på Råsunda i april förra året. 0-0 mot Frankrike, Stefan Schwarz första match som mittfältslibero och defensiv balansspelare. Sen dess har Stefan varit symbolen för det svenska landslag som i höst skrev historia genom att för första gången gå till EM av egen kraft. Så klart att Stefan Schwarz ska ha den 54:e Guldbollen."
Så klart!