Diamantbollen 1999

Cecilia SandellCecilia Sandell belv jublande glad då hon fick veta att hon utsetts till mottagare av Diamantbollen för 1999.
- Givetvis blev jag glad för egen del. Att få ta emot Diamantbollen är det största som hänt mig. Men kanske blev jag allra mest glad för att juryn valde att premiera en spelare av min typ, säger Cecilia och utvecklar sina tankar:
- Det jag upplever som min största svaghet är bristen på konstuktivitet. Jag känner att jag klarar det defensiva spelet. Däremot kan jag både förbättra mitt passningsspel som att våga ta fler initiativ i anfallsriktningen. Men jag lovar att jag ska väga mer redan i år, åtminstone i mitt klubblag Älvsjö AIK.

Älvsjö AIK har dominerat svensk damfotboll under 1990-talets andra halva. Fem raka SM-guld. Till det har Diamantbollen fyra av de senaste fem åren hamnat hos älvsjöspelare. Det är bara Ulrika Karlsson, landlsagsmålvakten från Bälinge, som lyckats tränga sig in, det gjorde hon 1997. På tal om Älvsjös fem raka SM-guld: Cecilia Sandell är en av tre spelare som har del i alla mästartecknen. De två andra är Malin Andersson och Karin Eriksson.

Cecilia började spela fotboll hemma i Asarum, en ort i Karlshamns kommun i Blek8inge. Via fotbollsgymnasiet i Kalmar, där hon hade sällskap av tvillingsystern Camilla, och allsvenskt spel i Lindsdahls IF hamnade hon 1993 i Älvsjö. Måna var ute efter Lindsdals slitstarka innermittfältare men hon har aldrig ångrat att hon valde Älvsjö. Inte heller att hon, på grund av brist på försvarsspelare, lät sig övertalas att spela mittback.
- Jag trivs i en central roll i försvaret, säger Cecilia som trots landslagsdebut redan 1992 inte kommit upp i fler landskamper än 50.
Förklaringen till att Cecilia inte synts mer i landslaget är enkel - skador. I tre långa perioder har hon gått skadad. Bland annat fick hon benet avsparkat i en landskamp mot Italien i början av 1993.
- Jag kan inte se något positivt med skadorna. Det ska i så fall vara att jag fortfarande håller på och spelar. Uppehållen har gjort att jag ännu inte känner mig mätt, säger Cecilia samtidigt som hon med ett skratt avfärdar mitt förslag att runda av karriären med VM-slutspel 2002:
- Nej, EM 2001 är tänkbart. Längre vill jag absolut inte planera, säger Cecilia men öppnar en liten lucka då hon berömmer Älvsjös nya tränarpar Anders Johansson/Tina Sturesson för att redan i början av februari ha tänt glöden i det femfaldiga mästalaget.

Ceclia ser fram mot OS i Sydney:
- Om Tyskland får arrangera EM-slutspelet 2001 känner jag på mig att också det kan bli en upplevelse.