Diamantbollen 2004
Sydsvenska Dagbladets och Svenska Fotbollförbundets Diamantbollen har delats ut sedan 1990. Priset för årets främsta damfotbollsspelare 2004 tilldelades Kristin Bengtsson, som tog emot priset av Sydsvenskans Åke Stolt och förbundskapten Marika Domanski Lyfors. "Kicki" Bengtsson fick utmärkelsen för andra gången, sin första Diamantboll fick hon redan 1994. - Jag vet att en del tyckt jag var för gammal, men jag tycker väl jag har visat i år att jag fortfarande har en del att tillföra. Så jag tänkte att vi skulle ses igen 2014, log "Kicki" med priset i handen.
"För en energisk och avgörande insats i Djurgården/Älvsjös guldlag. För en nystart i karriären belönad med betyget landslagets bästa spelare under OS. Samt - för att hon bevisat att ett plus efter 30 verkligen är ett plus."
Tidigare diamantbollsvinnare
Kicki blir bara bättre med åren Ur Fotbollboken 2005
Kristin "Kicki" Bengtsson är hemma igen.
Efter nästan tio år på resande fot, i olika klubbar, städer och länder är hon tillbaka i Stockholm.
Och hon trivs med både livet och fotbollen.
- Jag har haft det bra både personligt och på planen i år. Det har gått bra för mig tidigare säsonger också, men då har det inte alltid gått lika bra för klubben. Det här året har varit helt fantastiskt: SM-guld, guld i Svenska Cupen och så vidare i Women's cup. Rent resultatmässigt går det inte att jämföra det här med något annat, säger Kicki som faktiskt vann sitt första SM-guld efter sjutton år i den svenska eliten.
Kicki Bengtsson är en av veteranerna inom svensk damfotboll. Hon fick Diamantbollen första gången 1994 och nu tio år senare står hon som värdig vinnare igen - ett ordentligt styrkebesked.
- Utvecklingen går framåt hela tiden. Förr tränade man inte så mycket men klarade sig bra ändå. Jag har aldrig varit så bra tränad som i år men inte heller tränat så mycket tidigare.
Och övning har gett färdighet.
Kicki var nominerad i både klassen som bästa back och som bästa mittfältare till årets fotbollsgala - och prisades som det förstnämnda.
- Det är för bra för att vara sant, säger Kicki som i stort sett vartannat år har spelat mittfältare i landslaget och vartannat år back.
- Jag tror att det har saknats naturliga yttermittfältare och då har jag hoppat in som vikarie. Det är inte så jättestor skillnad på positionerna med det spelsystem som vi har i dag. Spelar man back så ska man gå med upp och vara offensiv - liksom på mittfältet och det är därför jag trivs med båda.
Hennes vänsterfot har varit inblandad i mycket under det här året - och visst har hon målsinnet kvar sedan tiden som forward. Hon har gjort elva mål för Djurgården/Älvsjö bara under den här säsongen.
Hon var också en av de bättre spelarna det i landslaget under OS, men kritiken hemifrån efter fjärdeplatsen var tuff för hela laget.
- Folk har höga krav på oss. Vi har höga krav på oss själva också. Det är klart att vi blev besvikna när vi inte tog oss till final. Att vi missade medalj gör att man inte heller kan glädjas över att det gick bra för personlig del.
Det var Kickis tredje OS och nu blir det inga fler för hennes del.
Men huruvida hon ska fortsätta en säsong till är ännu osäkert.
- Jag känner mig lite kluven. Å ena sidan vill man sluta på topp och då blir den här säsongen svår att upprepa, å andra sidan finns det några saker som jag inte har uppnått än som ett EM-guld och spel i Women's Cup.
Dessutom är hon bara två matcher ifrån Pia Sundhages rekord på 146 landskamper något som kan motivera Kicki Bengtsson till ytterligare en hård vinterträning innan hon ställer fotbollsskorna på hyllan.
Upplagt av: Heidi Silvander, Sydsvenskan
