Karl-Eriks tankar
Karl-Erik Nilssons blogg hittar du numera på http://fogis.se/ken
Under den här vinjetten skriver Karl-Erik Nilsson om sitt arbete som förbundsordförande i SvFF, och om aktuella frågor i den svenska fotbollsdebatten. Följ också Karl-Erik Nilsson på Twitter: https://twitter.com/karlerikfotboll .
Måndagen den 30 september
Har du slutat blogga och twittra Karl-Erik?
Ja, så undrade en av mina kompisar i förra veckan och nu var det ett tag sedan jag var ute i denna del av världen. En liten paus har det varit och det finns flera skäl till det.
För tio dagar sedan kom jag hem efter en spännande vecka med UEFA-möte där alla ordföranden och generalsekreterare var samlade för att prata aktuella fotbollsfrågor. Vi avslutade aktiviteten med en prestigefylld fotbollsmatch mellan just ordförandena och generalsekreterarna. Jag fick göra domarcomeback tillsammans med min holländske kollega Michael van Praag. Vi ställdes väl inte på några svårare prov i denna five-a-side drabbning. Först uppställningen för ordförandegänget bestod av en rätt hyfsad samling fd stjärnor, eller vad sägs om Mihajlov, Bulgariens fd landslagsmålvakt som sista utpost och framför honom spelade Boniek, Savicevic, Suker och Platini. Det var ett antal mål och titlar som gjorts och vunnits i det gänget.
Matchen slutade 5-5 och det avslutande, oerhört viktiga och prestigefulla, målet gjorde UEFA-presidenten själv. Slutet gott allting gott.
Men varför skrev du inte om det då när det hade hänt?
Detta hade jag tänkt att berätta fredagen den 20 september, men det kändes helt fel! Den dagen präglades av något helt annat nämligen efterdyningarna till matchen Hammarby-GAIS och de händelserna var alldeles för allvarliga och tunga och då kändes en lättviktig text om en jippomatch fullständigt malplacerad. Den 20 september är nog den tyngsta dagen hittills i mitt ordförandeskap. Fick massor av mail där oerhört många var väldigt kritiska till fotbollen i allmänhet, det negativa som ibland sker runt våra matcher i synnerhet och till förbundet ännu mera i synnerhet. Detta trots att vi inom fotbollen också är offer för det som sker. Jämför vi med bankverksamhet skulle man skylla bankrånen på banken eller på bankens gemensamma organ och det känns fullständigt orimligt.
Självklart kan vi och föreningarna göra mera, men det görs massor och läggs ned oerhört mycket pengar och energi för att göra säkra evenemang. Jag led denna dagen med alla inblandade och för egen del kändes det ungefär som när man gjort en riktig plattmatch. Tankarna återkommer hela tiden, magen känns så där och olustkänslorna tar över. Tack och lov vet man att det kommer nya matcher och nya utmaningar och ny glädje. Tycker att Hammarby IF tog ett fint initiativ inför matchen mot Sundsvall med ett upprop från alla goda krafter och ett välkomnande av barnfamiljer att gå in fritt på matchen.
Förra veckan var en intensiv derbyvecka som innebar tre matcher för egen del och det kändes bra. Visst finns det saker runt omkring som kan bli ännu bättre, men på det stora hela taget har vi en underbart spännande allsvenska för våra herrar.
Igår såg jag en riktigt bra match i Superettan när Ljungskile och Degerfors spelade 1-1. Degerfors var bäst i första halvlek medan Ljungskile fick en väldigt fart i benen efter det att gästerna tagit ledningen. Till slut var det nog 1-1 med mersmak för hemmalaget.
Imorgon väntar presskonferens inför stundande VM-kvalmatcher för vårta herrar. Två oerhört viktiga matcher mot Österrike och Tyskland den 11 respektive 15 oktober. Det blir oliiiidligt spännande!!
Hls Karl-Erik
Söndag morgon den 8 september
Små marginaler i den här branschen!
Idag frukost hemma i Uddevalla med familjen och för ett dygn sedan i Dublin, morgonen efter en härlig fotbollskväll på Aviva Stadium. Imponerande gul vägg täckte ena kortsidan och den 12:e spelaren gjorde en kanoninsats mot Irland och alla supportrar fick valuta för pengarna. En härlig 2-1 seger för blågult!
Gott och viktigt inför avslutningen av VM-kvalet. Redan imorgon bitti är det dags att ställa kosan mot Kazakstan för en ny svår bortamatch.
I veckan som gick fick jag flera frågor om vi var nöjda med Eriks jobb, om han kan sitta kvar efter eventuell förlust mot Irland och om det går lika illa mot Kazakstan.
Kan landslagsledningen få förnyat förtroende även om vi inte går vidare till VM?
Ja, helt enkelt en mängd frågor och spekulationer. Mitt och mina kollegors tydliga svar var följande. Vi utvärderar när vi tävlat färdigt, dvs i oktober eller i november beroende på eventuellt play-off eller inte.
Ja, vi är nöjda med Erik och hans landslagsledning och ja, man kan sitta kvar även om vi inte går till VM.
Sverige är inte en sådan stor fotbollsnation att vi kommer att kvala in till alla stora mästerskap.
Och, som sagt var, vi utvärderar när vi är klara med säsongen 2013.
Efter matchen i fredags har ingen ringt, men möjligen hade ett annat resultat inneburit en del samtal. Därom råder nog inga tvivel. Att vara ledare är utmanande, stimulerande, men också svårt.
Lek med följande tanke...
Laget gör i fredags en kanoninsats och som helhet riktigt bra både offensivt och defensivt i en av de svåraste bortamiljöer man kan tänka sig. Fina individuella prestationer och insatser från laget som helhet möjliggjorde för Johans kvittering och för Anders segermål. Därigenom blir eftermälet en bragdartad insats med seger som följd.
Men tänk om Irlands målvakt vid båda dessa tillfällen när Sverige gjorde mål gjort sina bästa individuella prestationer någonsin och räddat båda dessa svenska avslut. Hade det då varit en fiaskoartad insats i Dublin? Hade ledarskapet då varit bristfälligt och borde förbundet då fundera på hur den framtida landslagsledningen bör förändras?
Det är sannerligen små marginaler och jag anser inte att vi kan värdera vårt ledarskap och våra ledare utifrån om bollen går stolpe in eller stolpe ut, utan analysen får allt vara mera djuplodande än så.
Nu laddar vi för resan mot Kazakstan och visst hoppas jag att telefonen är lika tyst efter matchen i Astana som den var efter matchen i Dublin och laget känns oerhört taggat och inspirerat att knipa ytterligare tre poäng. Detta samma kväll som Irland möter Österrike i Wien. Nu hoppas vi på ytterligare en oavgjord match mellan dessa båda länder och med det scenariot ser det lovande ut, men som sagt spekulationer är en sak. Vi ska spela om det också.
Eftermiddagen innebär en kontrast i fotbollslivet. Grabbens P 14 lag möter Munkedal på hemmaplan. Nervöst det också, men bara en västanfläkt mot de känslor som flödade i Dublin för ett antal timmar sedan.
Karl-Erik
Onsdagen 4/9: Om arenakrav och positiv kraft
Fotbollen som positiv kraft i samhället…
Ja, det var rubriken på den inbjudan som Kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun, Åsa Herbst, skrev på den inbjudan som gick till ett antal kommuner i Småland, Halland och Skåne samt till Svenska Fotbollförbundet.
Sju kommuner, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Värnamo och Ängelholm hade stark representation när undertecknad tillsammans med vår anläggningsansvarige Ronni Lundkvist träffade gänget i Ängelholms stadshus igår.
Huvudtema för mötet var arenakraven inom elitfotbollen och då med fokus på Allsvenskan, men kanske framförallt Superettan. För Ronni och mig var det oerhört imponerande att så många kommuner deltog med sina högsta politiska ledningar och att vi samlades under rubriken ovan. Det kändes fint som företrädare för fotbollen.
Samtliga kommuner beskrev vår idrotts betydelse men samtidigt hade de synpunkter på de arenakrav som vi har inom fotbollen. Trots detta hade samtliga kommuner tankar och idéer och kloka framtidsfunderingar om hur och vad man ville göra för att tillgodose de önskemål som finns från respektive hyresgäst, dvs de aktuella elitföreningarna i respektive kommun.
Några har kommit långt och har klara uppfattningar om vad som behöver göras, medan andra har lite längre kvar innan man är färdig med planering och finansiering.
Vi fick chansen att berätta om svensk fotbolls strategiska arbete i stort, historien bakom anläggningskraven som bland annat lett till en mycket positiv arenautveckling och sedan följde ett konstruktivt samtal.
Vi vet från förbundets sida att alla inte kommer att hinna bli helt klara i tid till 2014 och därför inrättade Förbundsstyrelsen i våras en beredningsgrupp bestående av Raul Björk, Krister Malmsten, Ola Rydén och Linda Wijkström. De båda sistnämnda representerar SEF respektive EFD. Gruppen har särskilda direktiv och kan behandla de eventuella dispensansökningar som kommer in till förbundet. Gruppen jobbar på Förbundsstyrelsens uppdrag och Ronni Lundkvist är en viktig medarbetare som stöd för gruppen.
Kommunerna på plats uppfattades som nöjda med att Svenska Fotbollförbundet inrättat denna instans, samtidigt som vi poängterade att detta inte betyder att arenakraven i sig ändrats, men det kan innebära en möjlighet att få respit med att genomföra vissa åtgärder för att komma väl i fas med det interna planerings- och budgetarbetet i respektive kommun.
Vi får se vad som händer, men mötet var konstruktivt, dialogen var bra och visst är det alltid bättre att mötas än att skicka papper till varandra och dessutom har vi alla som var med anledning att skicka en liten tanke och ett tack till Ängelholms kommun för ett gott initiativ.
Karl-Erik
