Nämnde till chauffören på morgonen att det är långt till Moskva. Han tyckte det var nära och framförallt när han jämförde med avståndet till Vladivostok som, han hävdade, är 8 timmars flygresa österut.

Jekaterinburg är en stad på cirka 1,5 miljon invånare. Här mördades hela Tsarfamiljen för 100 år sedan och bygdens store son är Boris Jeltsin som föddes i regionen. Regionen heter som staden Jekaterinburg hette under Sovjetunionens tid, nämligen Sverdlovsk. Denna region är till ytan mer än dubbelt så stor som hela Sverige. Det är avstånd i Ryssland!

Dagen har handlat om den sista träningen inför morgondagens match mot Mexiko. Läget känns fint och alla brinner av revanschlust efter den grymma förlusten mot Tyskland i Sotji. Den förlusten ska Mexiko få sota för. Stödet på läktarna kommer att bli massivt för våra motståndare. Det pratas om över 20 000 mexikaner, men våra fans är röststarka och kommer att kämpa för att lyfta spelarna på planen.

Under eftermiddagen har vi bland annat besökt Boris Jeltsin-museet. Där skildras på ett intressant sätt Sovjetunionens fall och det som kom efter det med bland annat Boris Jeltsin som Rysslands förste president.

Ute på stan träffade vi såväl svenska som mexikanska supporters och på bilden ser du en nyvunnen kompis från Mexiko. Han önskade oss lycka till, men tusan vet om han egentligen menade det...

I kväll har vi träffat en stor delegation från våra viktiga samarbetspartners som landat i Jekaterinburg idag. De är här för att visa sitt stöd och vi är oerhört tacksamma för de möjligheter samarbetet ger för att vi ska kunna vidareutveckla svensk fotboll.

Jonas Nystedt intervjuade där Tom Prahl, som bevakat Mexiko. Tom delade med sig av sina tankar kring morgondagens motståndare i ett gott samtal med Jonas.

Vi säger stort grattis till Danmark som kvalificerat sig till nästa omgång genom att spela 0-0 mot Frankrike och nu håller vi tummarna för Island i en av kvällens sena matcher.

Imorgon är det dag 17 och matchdag; Sverige mot Mexiko. Det blir oerhört spännande och pulsen börjar redan stiga. Puh!

Karl-Erik

Glädjande att ta del av alla positiva återkopplingar kring vår manifestation mot rasismen igår. Jimmy Durmaz ord och de starka bilderna som inledde gårdagens träning har gett eko över hela världen. De goda krafterna har segervittring just nu, men det gäller att vara på tå varje dag för att besegra rasismen. Inte bara igår och idag utan imorgon och i övermorgon också.

Kl 16.00 lokal tid lyfter vi från Gelendzhik och 21.00 lokal tid landar vi i Jekaterinburg. Då har vi också skruvat fram klockan två timmar på grund av tidsskillnaden mellan städerna. Ryssland är stort!

Återkommer imorgon från Jekaterinburg och till dess njuter vi av att ha allt i egna händer inför onsdagens sista gruppspelsmatch mot Mexico.

Karl-Erik

Mina tankar är idag fyllda av en mängd olika känslor. Det handlar om stolthet, besvikelse, ilska, glädje och revanschlust. Våra landslagskillar var igår sekunder från en resultatmässig bragd mot regerande världsmästarna från 2014 och det lag som vann senaste Confederations Cup, ifjol i Ryssland, med ett B-lag.

Sverige gjorde en heroisk insats och skapade dessutom många fina målchanser mot ett frustrerat Tyskland. Det är klart att jag är oerhört stolt över att ha upplevt detta och stolt över att ta del av fotbollsvärldens respekt och hyllningar till den prestation alla gjorde, tillsammans, i Sotji, midsommardagen 2018.

Vi kommer nog aldrig att glömma denna blytunga förlust, en av de allra tyngsta, men samtidigt också vara stolta över den insats som alla gjorde vid Svarta Havet, Midsommardagen 2018.
Besvikelsen är naturligtvis stor över att vi inte fick med oss något i poängväg för det var alla i det här laget värda.

Också besvikelse och ilska över att detta tyska världslag innehöll ledare som varit med länge men som uppenbarligen ännu inte lärt sig hur man ska fira en seger. En seger gläds man åt tillsammans med sina egna kamrater. En seger tar man inte som en chans att håna sina motståndare. Det är lågt och riktigt dåligt.
Riktigt bra däremot att min tyske kollega direkt efter matchen hörde av sig och bad om ursäkt. Vi har de bästa relationerna med det tyska förbundet och han är mån om att dessa relationer inte ska störas av ledare som missuppfattat sitt uppdrag. Hans uppriktiga ursäkt och löfte om att personligen agera mot de berörda ledarna ger hopp och respekt.

Vi vinner som ett lag och vi förlorar som ett lag så ilskan över hur vissa i sociala medier spyr ut sin uppfattning om enskilda spelare är fullständigt oacceptabel och så långt ifrån de värderingar jag står för och den värdegrund som svensk fotboll lever efter. Jag blir beklämd när fd spelare, fd ledare, fd domare och fd journalister agerar på ett sätt som ger näring åt näthatare och smygrasister.
Alla som idrottat eller varit i närheten av en lagidrott vet att vi kämpar och sliter tillsammans, når framgångar tillsammans och ibland upplever besvikelser tillsammans. Att då kasta sig ut i sociala medier och attackera ger bara näring till de som vill illa och som vill skapa ett annat samhälle byggt på värden som är långt ifrån våra värderingar.
De som är riktiga supportrar är besvikna men uppträder i skrift på ett sätt som gör att vi håller ihop och inte splittrar. Jag är uppriktigt förbannad över vad jag läser från några av mina sk "vänner" på Facebook. Skärpning!

Mitt i denna ilska blir jag också glad, för idag har en del raderat bort sina plumpa kommentarer från igår och i natt och flödena tas över av andra åsikter som ligger mycket mer i linje med de värderingar vi har. Nättrollen får idag ingen ytterligare näring utan ledare och spelare får uppskattning och förhoppningarna inför Mexico-matchen lyfts mer och flödena fokuserar också på att starkt kritisera de orättfärdiga påhopp som tidigare förekommit. Bra! Och det ger ändå hopp om att det goda ska segra och att hur vi beter oss och agerar gentemot varandra står över resultat i en enskild fotbollsmatch. Fotbollen skapar känslor och ett fantastiskt engagemang och våra supportrar bar fram laget igår. Låt oss hoppas på samma stöd i matchen mot Mexico så finns det fortsatt stora förhoppningar om avancemang från vår VM-grupp.

Som sagt en dag med mycket blandade känslor, men en dag som ändå låter förhoppning, revansch och tro på våra starka och stadiga värderingar stå i fokus när vi närmar oss lunch i Gelendzhik vid Svarta Havet.

Karl-Erik

Middagen var avspänd med gott snack mellan goda fotbollsvänner. Även om våra tyska vänner var ovanligt spända och nervösa inför matchen. De är inte vana vid att vara i motsvarande situation med sitt landslag. Det ger oss blå-gula lite extra go' energi inför kvällen. Vårt samtal handlade bl a om FIFA-kongressens beslut om VM-arrangör 2026 och vi var båda nöjda med såväl process som beslut.

Jag påminde om Berlin och VM-kvalet 2012 och 4-4 matchen. Det gör vi alltid när vi träffar tyskarna! Berättade att i resväskan på mitt rum på spelarhotellet ligger en tysk matchtröja från just denna match. Den har mycket symbolik att bidra med, bl a att man aldrig ska ge upp och att det alltid finns möjligheter även om det känns svårt. Den symboliken passar in inte bara när det gäller fotboll. Jag vet inte säkert om tyskarna uppfattade det som positivt att vi än en gång lyfte upp 4-4 matchen, men nu är det gjort, ....igen!!

Idag har det gått i väntans tecken och när det här skrivs är det cirka fyra timmar till matchen mellan Sverige och Tyskland. Över Svarta Havet byggs molnen upp och i horisonten skönjer vi blixtar från himlen. Kan bli en tuff kväll på många sätt.

Direkt efter matchen reser jag med laget till Gelendzjik och blir där i två nätter innan vi reser till Jekaterinburg och matchen mot Mexiko.

Den lilla magsjuka som drabbat några spelare är nu över och alla finns tillgängliga här i Sotji inför kvällens match. Skönt!!

Njut av en minnesrik Midsommardag 2018!

Karl-Erik