år för år...1937

Antal föreningar: 1.873
Antal medlemmar: 151.463
Svenska mästare: AIK
Allsvenskan: 2. IK Sleipner, 3. Örgryte IS, 4. Sandvikens IF
Skyttekung: Olle Zetherlund (AIK), 23 mål.
Publiksnitt Allsvenskan: 6.702
(ovanstående avser allsvenska säsongen 1936/37)Landslagsfacit: 8 2 1 5 17-21
Bästa målskyttar: Lennart Bunke och Gustaf Wetterström, 4 mål.

Efter knappt tio månaders byggnadsarbete var Råsunda fotbollsstadion den 18 april färdig att tas i bruk, den första seriematchen på arenan spelades mellan AIK och Malmö FF. 24.761 åskådare, nytt publikrekord för en allsvensk match, såg AIK vinna med 4-0.

AIK vann också Allsvenskan (den 13:e årgången), med rekordmarginalen 9 poäng före IK Sleipner på andraplatsen.

Landslaget hade ett avslaget år, under ledning av Carl "Ceve" Linde (UK-chef) och Harry Magnusson (tränare). Fiaskot i OS 1936 kastade en lång skugga över blågult. 34.117 åskådare kom ändå i maj till det nybyggda Råsunda för att se England enkelt avfärda Sverige med 4-0, alla målen inslagna i första halvlek. Det engelska laget besegrade på en vecka Finland, Sverige och Norge med sammanlagt 18-0. I "Fotbollboken 1937" ställdes den dystra frågan 'Var ligger felet'?
Svarade gjorde Charlie Buchan, fd spelare i Sunderland och Arsenal som sett matcherna i egenskap av reporter på News Chronicle. Han analyserade de svenska spelarna så här:
- Edra spelare äro ej nog trimmade och tränade. De spela fotboll halvhjärtade och halvtränade. Dessutom ha de alldeles fel rörelsesystem. De stå och stirra, när de inte ha bollen, och springa endast då de ha bollen framför fötterna, d.v.s ungefär motsatsen mot vad man ska göra. En engelsk spelare springer när han i n t e har bollen. Då han får den, springer han emellertid sällan någon längre sträcka med den. Möjligen gör han en kort dribbling, men i de flesta fall avlevererar han bollen genast till bäst placerade medspelare. Detta spelsätt är både ekonomiskt och effektivt. Det tröttar för mycket att driva bollen framför sig, låt därför bollen göra arbetet, och lär spelarna placera sig när de inte ha bollen. Det är mitt råd.

Fotbollboken ansåg att AIK:s Gustav "Gurra" Sjöberg var årets man i svensk fotboll. Sjöberg blev juniormästare med AIK 1929, men blev sedan sittande på bänken i flera år. Som "uraikåare" ville han inte spela för någon annan klubb, och fick till sist chansen och tog den. Hans säkra spel i mål bidrog starkt till AIK:s seger och det starka försvarspelet (24 insläppta mål på 22 matcher).
Belöningen blev en ordinarie landslagsplats, och debut mot England i ovan nämnda match på Råsunda. Trots 0-4 utsågs Sjöberg av press och motståndare till den klart bäste i det svenska laget. Mot Rumänien borta i Bukarest till hösten svarade Sjöberg för en kanonmatch, och Sverige klarade 2-2 mot de då fruktade rumänerna.
- Det är ingen konst att glänsa, när man får jämt och bra att göra i målet. Då kan man också göra otroliga saker med hjälp av en smula intuition, sade Sjöberg om sin insats.