Besvärsnämndens slutliga beslut den 5 november 2013 i ärende aveende överklagande från Hammarby

Beslut meddelat av Besvärsnämnden den 5 november 2013 i ärende nr 1009/2013-14

Klagande: Hammarby Fotboll AB (Hammarby)

Motparter:   1. LV, Degerfors

2. GAIS

- - - - -

Svenska Fotbollförbundets Disciplinnämnd beslutade den 10 oktober 2013 bl.a. att med stöd av 3 kap. 22.3 § Svenska Fotbollförbundets (SvFF) Tävlings­bestämmelser (TB) ålägga Hammarby att spela de två kommande matcherna i Superettan 2013 utan åskådare samt att Hammarby med stöd av 14 kap. 2 § 14 Riksidrottsförbundets stadgar skulle erlägga böter om 250 000 kr. Till grund för Disciplin­nämndens prövning låg bl.a. anmälningar från matchdelegaten LV och GAIS om ordningstörningar under matchen Hammarby-GAIS i Superettan på Tele 2 Arena i Stockholm den 19 september 2013.

Hammarby har till Besvärs­nämnden överklagat Disciplinnämndens beslut, såvitt avser spel utan åskådare, och yrkat att beslutet i denna del ska upphävas.

Den 16 oktober 2013 beslutade Besvärsnämnden att meddela pröv­nings­tillstånd samt att Disciplinnämndens beslut, i till Besvärsnämnden överklagad del, tills vidare inte fick verkställas (inhibition).

LV och GAIS har beretts tillfälle att yttra sig över över­klagandet men har inte hörts av inom förelagd tid.

På Besvärsnämndens begäran har säkerhetsdelegaten SW inkommit med yttrande angående betydelsen av de säkerhetsnät som delvis omgärdade den läktarsektion där GAIS supportrar var placerade. SW har även hänvisat till en filmsekvens från händelsen.

Hammarby har även åberopat ett yttrande från Polismyndigheten i Stockholms län, Söderortspolisen, av den 18 oktober 2013, vari polismyndigheten lämnat synpunkter på Hammarbys säkerhetsarbete inför, under och efter den aktuella matchen.

Utredningen har på Besvärsnämndens initiativ kompletterats med muntliga upplysningar från HK och GR, verkställande direktör respektive säkerhetsansvarig i Hammarby, vilket ägde rum vid nämndens sammanträde den 31 oktober 2013.

Hammarby har upplyst att man överklagat Disciplinnämndens beslut såvitt utdömda böter till Riksidrottsnämnden samt att anstånd beviljats till den 5 november 2013 med att utveckla överklagandet.

- - - - -

Utredningen

Besvärsnämnden konstaterar inledningsvis att följande är utrett. Under matchen har två bengaliska eldar och tre knallskott antänts på läktare för vilka Hammarby varit ansvarigt. Vidare har nästan 40 Hammarby­supportrar olovligen, via en med kodlås stängd dörr, tagit sig in på en läktarsektion ovanför den sektion där GAIS supportrar var placerade. Väl där har ungefär tio av supportrarna kastat ner föremål – plast­muggar med vätska, mynt och stolsdelar – mot GAIS supportrar. Där­efter har GAIS supportrar rört sig mot annan del av arenan på de nedre sektionerna i syfte att konfrontera Hammarbysupportrarna, varvid viss konfrontation skett i det sydvästra hörnet av arenan. Polis och ordnings­vakter har sedan kunnat mota tillbaka supportrarna. Matchen avbröts under 20–25 minuter, varefter den spelades färdigt enligt domarens beslut. Inga allvarliga personskador blev rapporterade, däremot hade ett antal personer mindre blessyrer.

Genom GR:s muntliga upplysningar har vidare följande fram­kommit. Den moderna sortens mer öppna arenor, såsom Tele 2 Arena, kräver ett nytt strategiskt säkerhetsarbete. Säkerhetsåtgärderna syftar mer till att fördröja och skadereducera – med "lager på lager" av hinder – snarare än att helt förhindra ordnings­störningar. Vid matchen var det samman­lagt ungefär 400 personer som arbetade med säkerhet på något sätt. På den avstängda läkarsektion på plan 6 där Hammarby­supportrarna olovligen tog sig in fanns sex ordningsvakter utplacerade. I den foajé som ligger utanför bl.a. den nu aktuella sektionen fanns ytterligare åtta vakter. Vid den dörr, via vilken Hammarby­supportrarna togs sig ut på läktaren, fanns en vakt placerad. Vid genomgång av kamerabilder har Hammarby kunnat konstatera att en supporter varit framme vid denna med kodlås försedda dörr och testat en kod med lyckat resultat, varefter han begett sig för att hämta de andra support­rarna. Den aktuella koddosan var – i strid med Hammarbys instruktioner till arenabolaget – oavsiktligt felprogrammerad på så sätt att även en kod med lägre säkerhetsnivå fungerade. Det gick således att använda den kod som servicepersonal, t.ex. hiss- och serverings­personal, hade till­gång till. Även denna kod (av lägre nivå) ändrades fyra gånger från tid­punkten från insläpp. De övriga fyra dörrarna ut mot de stängda läktar­sektionerna på plan 6, södra, var helt stängda. På väg i foajén från sin egen läktarsektion har supportrarna även forcerat en låst glas­dörr. En sådan dörr får av utrymningsskäl inte vara kraftigare än att den ska gå att forcera med våld vid utrymning exempelvis på grund av brand. Detta har supportrarna utnyttjat genom att med gemensamt våld trycka sig igenom dörren. Supportrarnas rörelse observerades från ledningshytten varvid man snabbt omgrupperade såväl vakter som polis till den aktuella läktaren. Det tog inte heller lång tid förrän Hammarby­supportrarna kunde motas tillbaka.

Tillämplig reglering

Enligt 2 kap. 26 § TB är förening ansvarig för sina supportrars upp­förande i samband med match, det s.k. uppförandeansvaret. Av samma bestämmelse följer att arrangerande förening även är ansvarig för ordningen i samband med match, det s.k. arrangemangsansvaret. Motsvarande ansvar följer även av 3 kap. 11 § Särskilda Tävlings­bestämmelser för föreningar i Allsvenskan och Superettan (STB).

Enligt 3 kap. 22 § TB får förening åläggas påföljd om föreningens supportrar under eller i anslutning till match inom arenan bl.a. antänt pyrotekniska pjäser, kastat föremål som medfört personskada eller inneburit fara för personskada eller på annat sätt uppträtt otillbörligt. I påföljdshänseende kan, förutom straffavgift om högst 25 000 kr, s.k. förbundsbestraffning enligt 14 kap. RF:s stadgar komma i fråga liksom bl.a. att föreningen åläggs att spela en eller flera matcher utan åskåd­are. Förening som visat brister i sitt ordnings- eller arran­gemangs­ansvar kan åläggas motsvarande påföljder för sådana brister.

Uppförandeansvaret är strikt, dvs. förening får ådömas bestraffning oavsett om något fel eller försummelse kan läggas föreningen till last. Som framgår ovan förutsätter däremot påföljd för arrangemangsansvar att det kan påvisas att föreningen brustit i sitt ordnings- eller arrangemangsansvar något avseende.

Vid bestämmande av påföljd ska, som förmildrande omständigheter, särskilt beaktas om föreningen före, under eller efter händelsen vidtagit åtgärder för att upprätthålla ordning i enlighet med gällande tävlings­regler. Det bör dock observeras att denna bestämmelse således inte ger utrymme för att låta föreningen helt undgå påföljd.

Vad som nu angetts om förening gäller i motsvarande mån för idrottsaktiebolag.

Ansvar

Det har i ärendet inte framkommit några omständigheter som talar emot de uppgifter som företrädare för Hammarby lämnat om vad som före­kom inne i arenan. Dessa uppgifter får därför godtas och läggs därför till grund vid Besvärsnämndens prövning.

Som framgår av det föregående är utrett att Hammarbys supportrar upp­trätt på ett sådant sätt att påföljd ska utdömas med stöd av reglerna om upp­förande­­ansvar. Det bör dock påpekas att utredningen inte ger stöd för att det förelegat fara för liv, men väl för både person- och sak­skada. Det har uppenbarligen rört sig om en samordnad aktion av de aktuella supportrarna, men angreppet har kunna motas tillbaka av polis och ordningsvakter relativt snabbt. Det har inte heller rapporterats annat än smärre blessyrer, även om det förelegat viss fara för all­varligare personskada (till följd av exempelvis kastade mynt). Den efterföljande kon­frontationen från GAIS-supportrarna, vilken visserligen framkallats av Hammarby­supportrarnas angrepp, omfattas inte av Hammarbys uppförande­ansvar.

När det sedan gäller Hammarbys arrangemangsansvar gör Besvärs­nämnden följande överväganden. Inför matchen har samtliga in­blandade aktörer, såsom polis och gästande förening, varit överens om det planerade säkerhets­arrangemanget utifrån kända risk- och hot­bilder. Man tillämpade därvid det planeringsprogram som gäller för match där man bedömer att det finns en överhängande risk för att ordning och säkerhet kommer att äventyras i samband med matchen. Såvitt framkommit har Hammarby bemannat och även i övrigt genom­fört säkerhetsarrangemanget i enlighet med angiven planering. Hammarby har inte heller haft an­ledning att räkna med den fel­programmering av kodlåset som ledde till att Hammarbysupportrarna kunde ta sig ut på den avstängda läktarsektionen. Trots vad som angetts ovan får de vidtagna säkerhets­åtgärderna anses ha varit otillräckliga för att förhindra, eller i vart fall i tillräcklig grad fördröja och minimera, den allvarliga ordningsstörning som upp­stod. Hammarby har också sett sig nödgade att förändra säkerhets­arbetet kring matcherna på Tele 2 Arena efter denna händelse. Sammantaget anser Besvärs­nämnden att Hammarby inte helt kan undgå arrangemangsansvar för det inträffade.

Påföljd

Besvärsnämnden har endast att pröva frågan om Hammarby ska åläggas att spela en eller flera matcher utan åskådare eller om annan s.k. tävlingsbestraffning enligt TB ska utdömas. Besvärsnämnden är alltså på formella grunder förhindrad att pröva Disciplinnämndens beslut i fråga om förbunds­bestraffning enligt 14 kap. RF:s stadgar, dvs. de böter om 250 000 kr som dömts ut. Disciplinnämndens beslut i denna del prövas av Riksidrottsnämnden.

Som framgått ska Besvärsnämnden vid bestämmandet av påföljd, som förmildrande omständigheter särskilt beakta om föreningen före, under eller efter händelsen vidtagit åtgärder för att upprätthålla ordning i enlighet med gällande tävlingsregler. Enligt Besvärsnämnden kan här inte komma i fråga att beakta sådan identifiering och sanktions­åtgärder mot enskilda supportrar som Hammarby vidtagit efter matchen, även om dessa åtgärder naturligtvis varit påkallade och lämpliga. I stället ska beaktas de åtgärder som vidtagits för att upprätthålla ordningen i samband med själva arrangemanget. Som redogjorts för ovan har inte annat framkommit än att Hammarby i allt väsentligt planerat och genomfört säkerhets­arbetet vid matchen på ett sätt som framstår som adekvat utifrån på förhand kända risk- och hotbilder samt vad som inträffade under matchen. Detta ska särskilt beaktas som förmildrande vid bestämmande av påföljden.

Från praxis kan noteras att i de fall som tidigare medfört beslut om matchspel utan publik såsom efter matcherna Hammarby-AIK den 18 oktober 2004 och Djurgården-Assyriska den 8 november 2009 har ordningsstörningarna varit av betydligt allvarligare art och omfattning än de nu aktuella.

Sammantaget finner Besvärsnämnden att det i och för sig finns anled­ning att döma ut en kännbar påföljd för de inträffade händelserna, sär­skilt utifrån uppförandeansvaret för supportrarna. Mot bakgrund av vad som redovisats ovan – särskilt om Hammarbys säkerhetsarbete i sam­band med matchen samt det förhållandet att Hammarby inte haft anledning att räkna med att den aktuella dörren skulle kunna öppnas med en kod som var tillgänglig för ett stort antal personer – samt med beaktande av tidigare avgöranden finner Besvärsnämnden att det inte finns skäl att utöver de böter som dömts ut med stöd av 14 kap. RF:s stadgar också ålägga Hammarby att spela en eller flera matcher utan åskådare. Det finns inte heller anledning att döma ut annan tävlings­bestraffning. Disciplinnämndens beslut ska alltså upphävas i denna del.

- - - - -

Besvärsnämnden beslutar

att upphäva Disciplinnämndens beslut under punkten 2 (om spel utan åskådare), varvid Besvärsnämndens beslut om inhibition den 16 oktober 2013 upphör att gälla.

Beslutet får enligt 15 kap. 2 § Riksidrottsförbundets (RF) stadgar överklagas hos Riksidrottsnämnden (RIN). För att RIN ska ta upp ärendet till prövning krävs prövningstillstånd samt att klaganden betalar en avgift om 1 000 kr.

Överklagande ska ha inkommit till Riksidrottsnämnden, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 19 november 2013.

På Besvärsnämndens vägnar

Owe Hultin

I beslutet deltog: Owe Hultin, ordförande, samt Christer Danielsson, Johan Fröjelin, Ulrika Kalte och Åsa Lönnqvist. Enhälligt.

Sekreterare: Anders Hübinette