12 juli 2015

Damfotbollens framtid: Partner ställer krav

Inkomsterna ökar i stadig takt för svenska spelare – både i Sverige och utomlands.
– Samtidigt har statusen på yrket höjts och synen på damfotbollsspelare förbättrats, säger Anders Mäki, klubbdirektör i Linköpings FC.

År 2004 spelade klubben sin första säsong i Damallsvenskan med sitt nuvarande namn.
– Då hade den högst betalda spelaren ett tiomånaderskontrakt på 7 500 kronor i månaden. Hela truppens lönekostnad var 400 000 kronor per år. Numera växer unga tjejer upp med vetskapen att de kan ha fotbollen som en yrkeskarriär. Det stimulerar till satsning.

År 2015 är LFC:s årsbudget för spelarlöner runt fyra miljoner kronor. Tio av
20 A-lagsspelare har fotbollen som yrke. Snittlönen är 18 000 kronor. Så ser det ut i de flesta damallsvenska klubbarna.
– Spelare som är etablerade i landslaget har från 20 000 kronor i månaden.
De största stjärnorna i Damallsvenskan kan ha upp till dubbelt så mycket, säger Mäki.

Vid sidan av finns sätt att dryga ut inkomsterna. Men individuella sko- och reklamkontrakt har varit hinder för att värva vissa spelare när klubben har konkurrerande företag som leverantörer eller sponsorer.
– Visst har det gjort att en och annan övergång inte har blivit av, men nu för tiden är vi tydliga med att alla ska ha samma märke på skorna, säger Mäki.

Hans förhoppning är att Uefa ser över skillnaderna mellan könen i dagens ekonomiska fördelningsmodell för europeiskt cupspel.
– Uefa kanske inte tar egna initiativ, men jag tror att de stora sponsorerna kommer att ställa krav på fördelningen i framtiden. Det kan leda till nästa stora utvecklingssprång ekonomiskt för damlagen på elitnivå. Men det finns också risk att det skapar segregation mellan toppen och botten i varje land, som på herrsidan.

Damall­svenskans växande ­intäkter

Damallsvenskans ekonomi har vuxit med 370 procent på tio år. 2003 var klubbarnas totala intäkter 26,7 miljoner – att jämföra med 2013 års summa på 99,4 miljoner.
Sponsorer: Pengar från företag utgör drygt hälften av de damallsvenska klubbarnas ekonomier. Reklam- och sponsorintäkterna har på tio år ökat från nio miljoner till 53 miljoner.

Tv och andra gemensamma avtal: ­Detta är numera den näst största inkomstkällan (17 procent av intäkterna 2013). Tv-bevakningen ökar. Från och med i år sänds samtliga damallsvenska matcher antingen i tv eller på nätet.
Publik: Efter en stark uppgång i början av 00-talet har Damallsvenskans publiksnitt stabiliserats på mellan 600 och 900 åskådare. Pengarna från publiken har blivit en allt mindre del av ekonomin när klubbarna har ökat intäkterna från annat.

Löneökningen

Lönerna som betalas ut till Damall­svenskans spelare har ökat med 1 400 procent på tio år. 2003 tjänade spelarna tillsammans 2,3 miljoner. Då kunde bara ett fåtal spelare leva på sin fotboll. 2013 var spelarnas totala bruttolön 35,5 miljoner. Sociala kostnader är inte medräknade i siffrorna.