Beslut i Besvärsnämnden 7 juli 2010

BESVÄRSNÄMNDEN
Svenska Fotbollförbundet
BESLUT

meddelat av Besvärsnämnden den 7 juli 2010 i ärende nr 1002/2010-11

Klagande: Hammarby IF

Svenska Fotbollförbundets Disciplinnämnd beslutade den 19 maj 2010 att ålägga Hammarby IF (Hammarby) en straffavgift om 25 000 kr på grund av att pyrotekniska pjäser hade antänts samt att supportrar hade hoppat in på löparbanorna under matchen i Superettan den 13 april 2010 mellan Ängelholms FF och Hammarby. Till grund för beslutet låg en disciplinanmälan från matchdelegaten Olle Möller. Enligt anmälan hade under matchen sammanlagt fem knallskott antänts på Hammarbys supportersektion. Olle Möller anförde vidare bl.a. följande:

"I 16:e minuten hoppade 8 Hammarbysupportrar in på löparbanan i samband med att Hammarby gjorde mål. Man gjorde detta av glädje och var inte mer än 1 meter in. Publikvärdarna och ordningsvakter agerade lugnt och föredömligt . Supportrarna återgick lugnt tillbaka till läktarplats. I 52:a minuten hoppade 2 Hammarbysupportrar in på löparbanan i samband med att Hammarby gjorde mål. Man gjorde detta av glädje och var inte mer än 1 meter in. Publikvärdar och ordningsvakter agerade lugnt och föredömligt. Supportrarna återgick lugnt till läktarplats".

Disciplinnämnden beredde Hammarby tillfälle att yttra sig i ärendet men föreningen hörde inte av sig.

Hammarby har överklagat Disciplinnämndens beslut och, som överklagandet får uppfattas, yrkat att Disciplinnämndens beslut ska upphävas. Till stöd för sitt överklagande har Hammarby anfört bl.a. följande.

Av disciplinanmälan framgår att supportrar befunnit sig på "fel" sida av staketet vid ett par tillfällen. Det är helt riktigt då de tilläts komma in över staketet in på den yta innanför staketet mot plan. Det var en medveten handling från Hammarby då vi bl.a. lyfte supportrar över staketet för att undvika klämskador. Det skedde vid de tillfällen då vi bedömde att trycket var alltför stort på grund av att sektionen var överfylld.

Vad gäller knallskotten är det Hammarbys klara uppfattning att en del, om ens några inte kastades från bortasektionen. Vi hade som bortalag arbetat hårt med planering av detta arrangemang. Våra supportrar är klart medvetna om vilka kostnader det kan medföra för Hammarby. Arrangören släppte in folk via de staket som vette in till vår sektion trots att vi gjort klart för alla vid ett flertal tillfällen att så inte fick ske. De personerna blev inte visiterade och Hammarby fick aldrig möjligheten att fastställa huruvida de var Hammarbyare eller ej. Flera ur den publik som befann sig på bortasektionen vittnade om att smällarna inte kastats från "vår" sektion utan kom från sektion bredvid.

Vi är fullt medvetna om det strikta ansvaret och anser att vi vid detta arrangemang inte haft förutsättningarna att "leva" upp till det. Skälet är de som nämnts tidigare. När arrangören valde att släppa in folk från sektionen bredvid via en grind skedde det utanför vår kontroll. Samtidigt försvann också vår möjlighet att säkerställa att alla var Hammarbyare och det strikta ansvaret med det. Resultatet blev att det inte bara var Hammarbyare inne på oss tilldelad sektion.

Vidare har delegaten gjort en bedömning om att knallskotten kastats från bortasektionen. Det är en omöjlighet från den platsen där delegaten befann sig. Det delegaten möjligen kan ha uppfattat är var knallskotten briserade och det är inte detsamma som varifrån de kom.

Besvärsnämnden har inhämtat kompletterande upplysningar från Olle Möller som anfört följande:

De knallskott som nämnts i rapporten hördes från den del av arenan som Hammarbyklacken disponerade. Eftersom det inte fanns någon publik till vänster
(från min position på sittplatsläktaren) om Hammarbyklacken och att det till höger om klacken också i huvudsak fanns gästande supportrar är jag övertygad om att ljudet från de briserande knallskotten kom från Hammarbydelen. Om de sedan briserade utanför arenan, bakom klacken, kan jag naturligtvis inte avgöra.

I min MD-rapport står det att det var 1 034 åskådare på Hammarbysektionen. Vid eftermötet nämndes detta och det fanns inga avvikande meningar vid det tillfället.

Eftersom jag tittade bort mot klacken direkt när Hammarby gjorde sina mål är jag säker på att jag inte såg några som lyftes över av den personal som stod på insidan av staketet (dvs på löparbanorna). Personerna var innanför staketet i princip direkt. Om det ska kallas hoppning, klättring eller något annat kan kanske diskuteras.

Enligt 2 kap. 26 § i Svenska Fotbollförbundets tävlingsbestämmelser (TB) är arrangerande och gästande förening ansvarig för sina spelares, ledares och supporters uppförande i samband med och under match.

Enligt 3 kap. 6 § punkt 6.1 TB kan förening, vars supportrar bl.a. antänt pyrotekniska pjäser, kastat föremål, olovligen beträtt spelplanen och därmed skapat ordningsstörning, olovligen beträtt planen (gäller i Allsvenskan och Superettan) eller på annat sätt uppträtt otillbörligt, åläggas en straffavgift.

Besvärsnämnden finner på grundval av den föreliggande utredningen att det inte kan uteslutas att knallskotten antänts av annan eller andra än Hammarbysupportrar. Vid detta förhållande saknas grund att ålägga Hammarby en straffavgift för de under matchen antända knallskotten.

Av Olle Möllers disciplinanmälan samt kompletterade upplysningar framgår att Hammarbysupportrar befann sig på löparbanan vid två tillfällen under matchen. Vid det första tillfället var det fråga om åtta personer och vid det andra tillfället två personer. Hammarby har gjort gällande att publiksektionen var överfull och personerna lyftes över staketet för att klämskador skulle undvikas. Hammarby har inte ens i Besvärsnämnden, som är andra instans, förebringat någon utredning till styrkande av sitt påstående. Påståendet om en nödliknande situation vinner inte i någon del stöd av utredningen i övrigt.

Besvärsnämnden finner sålunda genom Olle Möllers uppgifter utrett att tio Hammarbysupportrar olovligen beträdde området mellan publikplatserna och den spelplan på vilken matchen pågick. I avsnitt 3.12 i Elitfotbollsmanualen 2010 föreskrivs att det är förbjudet för åskådare att olovligen beträda spelplanen. Med spelplanen avses området innanför det räcke eller staket som avgränsar planen från läktare eller annat publikutrymme. Av 1 kap 6 § TB framgår vidare att förening i Allsvenskan och Superettan har skyldighet att följa samtliga av SvFF beslutade föreskrifter i enlighet med Elitfotbollsmanualen.

Med hänvisning till vad som upptagits i det föregående skall Hammarby åläggas en straffavgift på grund av att föreningens supportrar olovligen beträtt planen. Vid bestämmandet av straffavgiftens storlek beaktar Besvärsnämnden att supportrarna befann sig endast någon meter från staketet till publikplatserna samt att beträdandet av planen allenast var kortvarigt.

Besvärsnämnden beslutar

att med ändring av Disciplinnämndens beslut ålägga Hammarby en straffavgift om 10 000 kr.

Beloppet skall inbetalas på SvFF:s pg 4633-4 senast den 9 augusti 2010.

Beslutet får enligt 15 kap. 2 § i RF:s stadgar överklagas hos Riksidrottsnämnden (RIN). För att RIN skall ta upp ärendet till prövning
krävs prövningstillstånd enligt 6 kap. 3 § i RF:s stadgar.

Överklagan skall ha inkommit till Riksidrottsnämnden, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm senast den 21 juli 2010.

På Besvärsnämndens vägnar

Owe Hultin

I beslutet deltog: Owe Hultin, ordförande, samt Christer Danielsson, Lena Juhlin, Ulrika Kalte och Jonas Löfgren. Enhälligt.