5 juli 2007

Allsvenskan - ett smalare nålsöga för våra talanger

AIK valde i fjol en annorlunda väg. I stället för värvningsstråt i avlägsna Sydamerika och Afrika, satsade klubben på Dulee Johnson, Wilton Figueiredo och senast Khari Stephenson. En beprövad trio som redan fanns i Sverige och som "kvalitetssäkrats" hos konkurrenter. Till detta fogades veteraner som Mats Rubarth och Daniel Tjernström och inte minst egna talangerna Pierre Bengtsson och Robert Åhman-Persson.
Ola Andersson, sportchef AIK- Att så få kommit fram är en kombination av att de yngre inte hållit måttet och att tränarna jobbat efter devisen "vi vet vad vi har, men inte vad vi får, säger Ola Andersson.
AIKs sportchef tycker sig ändå se början på en ny era. För tio år sedan fostrades majoriteten unga adepter enligt traditionstyngda principer där kollektivism, kamp och fysisk styrka prioriterades. Denna generation har efterträtts av en ny med delvis annorlunda kvaliteter.
- Det är en mer teknikorienterad generation som, för tillfället, verkar ha lite svårare att slå sig fram. Men för tio år sedan fanns knappast någon acceptans för den här typen av spelare. Det var ju knappt att Zlatan fick plats när han kom fram, menar Ola Andersson.
Svenska tränare är inte fegare idag. Däremot tror Ola Andersson att kravet på snabba resultat ökat. "Och det är ju en form av feghet", tillägger han.
- Varför inte premiera de lag som spelar med flest egna spelare, med pengar eller poäng? Då skulle klubbarna verkligen sätta i gång och utbilda spelare, menar Ola Andersson.
Produktionen av egna talanger är en boll med många sömmar. Främst handlar det om pengar. Klubbarnas kassor räcker sällan till säkra importsuccéer. I stället hoppas ledningarna på lyckträffar à la Afonso eller, som senast, Ari da Silva. Men det finns också en risk med en alltför globaliserad trupp.
- Identitetskänslan med spelarna är mycket viktig. I AIK resonerar vi kring detta när vi planerar truppen. Står det mellan två jämbördiga spelare, varav en är svensk och den andra utlänning, så väljer vi svenskt. Han kan till och med vara lite sämre, säger Ola Andersson och fortsätter:
- Många sponsorer har lokal förankring och vill givetvis också stödja det som klubben gör lokalt. Sponsorer skiljer sig nog inte så mycket från genomsnittssupportern. Uteblir resultaten och man spelar med bara utländska spelare, så finns det nog de som har synpunkter.

Örebros sportchef Lennart Sjögren instämmer i Ola Anderssons analys.
Han tror också att det ur kommersiell synvinkel finns ett stort värde i att behålla en svensk prägel på truppen.
Lennart Sjögren, sportchef Örebro- Svenska talanger har lidit av att alltför många som inte hållit måttet köpts in och tagit en plats i laget. Vi märker också ett helt annat intresse när vi värvar regionalt - inte minst publikt och medialt, säger Lennart Sjögren.
ÖSK har de senaste åren haft i snitt 1,7 spelare från juniorleden som spelat åtminstone en seriematch i Superettan eller Allsvenskan.
- Det är ganska bra, men börjar vi lägga pengar på fel saker så är det klart att det påverkar publik och sponsorer, säger Lennart Sjögren.

ÖSK sponsras sedan förra säsongen huvudsakligen av Malmbergs Elektriska AB. Företaget opererar internationellt med Kumla som bas.
- Nej, nej, vi lägger oss inte i hur ÖSK bedriver fotbollsverksamheten. Avtalet är så stort att det handlar om affärsmässiga målsättningar, vi vill synas och exponeras, säger Malmbergs vd Jan Folke och fortsätter:
- Men vi sponsrar också mindre klubbar i Kumla-trakten och där kan vi tycka till lite mer. Som att de anställdas barn väljer att spela i de klubbar vi stöttar.
Håkan Mild kom till IFK Göteborg från Trollhättan som 17-åring. I en intervju har han sagt att han "hade kunnat krypa" de sju milen för att få spela i "Blåvitt".
Håkan Mild, sportchef IFK Göteborg- Det handlar om mer än fotboll, det är också en samhällsfråga. Många föräldrar vill stötta sina barn långt upp i åldrarna. Men ibland stjälper man nog mer i och med att barnen inte tvingas ta reda på vad som faktiskt krävs för att nå toppen, säger Håkan Mild.
Trots att IFK fått mycket beröm för sin ungdomssatsning ser Håkan Mild en faktor som har negativ inverkan på svensk talangutveckling. Han kallar det att "ta genvägen".
- Pengar - att man vill vidare för snabbt. Att spelare inte väljer att stanna ett tag till för att utvecklas, i stället för att hamna på bänken i en något bättre liga med högre lön.

Också Håkan Mild tror att såväl publik som sponsorer kan svika om klubbar ställer rena främlingslegioner på plan och resultaten uteblir. För att motverka detta gäller det att fostra än fler talanger och välkomna tillbaka de som en gång var det.
- Klart att en spelare som varit hos oss sedan tio års ålder har klubbkänsla. Men idag jobbar en fotbollsspelare på ett ställe, i morgon kanske på ett annat, så visst har klubbkänslan minskat. Men vi hoppas att de spelare vi fått fram och sålt en dag återvänder efter proffslivet utomlands.
Så klubbkänslan kanske inte har blivit mindre, den kanske bara är annorlunda?
- ...Ja, det kanske är riktigare uttryckt, säger Håkan Mild efter en stunds fundering.
- Det är nog så man ska se det.
Klubbar vill begränsa importer
Magasinet Fotboll har frågat allsvenskans 14 sportchefer om deras syn på svensk talangutveckling och vad följderna kan bli om vi inte lyckas få fram fler egna spelare. 8 av 14 befarar att både publik och sponsorer kan svika om klubbarna börjar importera för många spelare. Samtliga 14 menar också att är klubbarnas ansvar att fostra spelare till landslagen.

Mer om Magasinet Fotboll